Andelen av befolkningen som får ekonomiskt bistånd, det som ofta kallas socialbidrag, har minskat kraftigt de senaste decennierna. År 1996 var andelen 8,2 procent. År 2023 hade den sjunkit till 2,5 procent – den lägsta nivån sedan många år. Det visar forskning från Göteborgs universitet.
– Att färre får bistånd betyder inte att färre är fattiga. Biståndets nivåer har inte höjts i takt med hur inkomstklyftan mellan de som får bistånd och befolkningsmajoriteten har ökat, säger Björn Gustafsson, professor emeritus i socialt arbete vid Göteborgs universitet.
Befolkningsmajoriteten är de hushåll som inte får ekonomiskt bistånd och som klarar sin försörjning genom arbete eller andra inkomster.
Andelen som får bistånd minskar när riktlinjerna stramas åt
Biståndets nivåer – det vill säga hur mycket hjälp ett hushåll har rätt till – har i princip stått still i köpkraft under lång tid. Samtidigt har många andra hushåll fått det bättre. Resultatet är en växande klyfta mellan de som får bistånd och resten av befolkningen.
– Tidigare bestämde varje kommun vad som skulle ingå i biståndet, men idag finns centrala riktlinjer. Jag menar att det här skiftet inte uppmärksammats tillräckligt, vare sig i forskningen eller i den politiska debatten, säger Björn Gustafsson.
Studien refererar också till att socialkontor i dag tenderar att vara mer restriktiva i sina bedömningar. Det innebär att färre hushåll får hjälp, även bland dem som tidigare hade kunnat få bistånd.
Svårt att få jobb bidrar till fortsatt fattigdom
En annan viktig förklaring till att fattigdomen är fortsatt hög handlar om förändringar i befolkningen. En växande andel av Sveriges befolkning är födda i länder med låg eller medelhög inkomstnivå. För många har vägen in på arbetsmarknaden varit lång.
– Vi vet att många personer från låginkomstländer anlände till Sverige kring 2015, och att det har tagit tid för många av dem att etablera sig. Många har ännu inte fått något jobb, säger Björn Gustafsson.
Vetenskaplig artikel: Utveckling av ekonomiskt bistånd och fattigdomens utbredning – pekar tidserierna åt samma håll? (nationalekonomi.se)
Artikeln är publicerad i nummer 3/2025 av Ekonomisk Debatt.
Text: Louise Älgne, kommunikatör
