Expedition utforskar Brattens kallvattenkoraller
Hur klarar sig svenska kallvattenkoraller i områden med kommersiellt fiske? Ett forskarteam genomförde nyligen en expedition till Bratten ombord på R/V Skagerak för att studera de långsiktiga konsekvenserna, och hur koralldjuren kan skyddas i framtiden.
I branta undervattensraviner och på vidsträckta orörda bottnar i Skagerraks största marina skyddade område Bratten lever olika arter av kallvattenkoraller.
– Det här är inte hårda koraller som bygger rev, utan så kallade gorgonkoraller. De bildar trädgårdsliknande samhällen som fungerar som viktiga uppväxtmiljöer för många fiskarter, säger marinbiolog Rhian Waller, verksam vid Tjärnö marina laboratorium, Göteborgs universitet.
Koraller i havsdjupet
Dock är det fortfarande mycket vi inte vet om dessa djupt levande koraller. För att ta reda på mer ledde Rhian Waller nyligen en expedition ombord på R/V Skagerak för att tillsammans med ett team forskare från Göteborgs universitet studera kallvattenkoraller både i helt fiskefria zoner, områden där fritidsfiske är tillåtet och platser med kommersiellt trålfiske. Expeditionen är en del i forskningsprojektet REEFS – Forskning om ekosystemens funktion i sårbara marina livsmiljöer: Kallvattenkoraller i Bratten.
Målet är att ta reda på vilken effekt mänsklig aktivitet har på de tre nyckelarterna Sjöris, Risgrynskorall och en art av Swiftia – både vad gäller deras reproduktion, näringstillgång och långsiktiga överlevnad.
De bildar trädgårdsliknande samhällen som fungerar som viktiga uppväxtmiljöer för många fiskarter.
– I nuläget vet vi inte tillräckligt mycket om korallerna i Bratten för att en kunna gissa hur läget är. Vi vet dock att de växer väldigt långsamt, och är känsliga för effekterna av trålning, säger Rhian Waller.
R/V Skagerak en idealisk plattform
Ombord på R/V Skagerak använde forskarna en fjärrstyrd undervattensfarkost (ROV), planktonutrustning och mätinstrumentet CTD-rosett för att få en helhetsbild att de områden där korallerna lever.
– R/V Skagerak var den idealiska plattformen för den här forskningen, säger Rhian Waller.
– Fartyget har de stora däck, labb och tekniska stöd som krävs för att kunna arbeta effektivt i miljöer på ofta flera hundra meters djup, säger hon.
Ett oväntat hinder i djupet
I de fiskefria zonerna i Bratten frodas fisk och andra marina djur. Något som ledde till en oväntad händelse som hotade hela expeditionen. Under ett av expeditionens första ROV-dyk kom en nyfiken sej för nära undervattensfarkosten - och simmade rakt in i propellersystemet.
– Under 25 år av expeditioner har jag aldrig varit med om att en fisk gör att ett helt uppdrag avbryts på det här sättet, säger Rhian Waller.
Under 25 år av expeditioner har jag aldrig varit med om att en fisk gör att ett helt uppdrag avbryts på det här sättet
Fisken gick inte att rädda, och inte heller kunde skadan på ROV:n repareras till havs, men tack vare besättningens stöd kunde forskarteamet genomföra all övrig planerad provtagning.
– Till havs går något alltid fel, säger Rhian Waller. Det avgörande är samarbetet mellan forskare och besättning – och på den här expeditionen fungerade det utmärkt.
Underlag för hållbar förvaltning
På sikt hoppas forskarna bakom projektet bidra till en ekosystembaserad förvaltning där korallerna skyddas, samtidigt som ett hållbart fiske främjas.
– Kallvattenkoraller kan verka avlägsna, men de formar hela ekosystem på havsbotten, säger Rhian Waller. För att kunna skydda dessa miljöer behöver vi förstå hur de fungerar.
Expeditionen med R/V Skagerak ingår i en långsiktig studie finansierad av Naturvårdsverket. Teamet ska göra ytterligare en expedition om drygt ett år, för att få en helhetsbild av kallvattenkorallerna i Bratten – från bottenzonen till ytvattnet.
Lyssna på Rhian Waller i Expedition Skagerak. I den nya podcasten Expedition Skagerak från R/V Skagerak berättar Rhian Waller om de okända korallträdgårdarna djupt ner i Bratten – och varför man alltid bör förvänta sig det oväntade under en havsexpedition.
