Bild
Forskningsfartyget Skagerak
R/V Skagerak är en del av den marina infrastrukturen vid Göteborgs universitet och används för marin forskning i varma och kalla hav. Fotot är från Svalbard 2024, då R/V Skagerak användes för att undersöka Golfströmmens vändpunkt i Storfjorden.
Länkstig

Expedition till Färöarna ska undersöka Golfströmmens motström

Publicerad

Forskare från Göteborgs universitet är på väg till Färöarna med forskningsfartyget Skagerak. Där ska de kartlägga Golfströmmens kalla motströmmar som har en avgörande betydelse för klimatet i norra Europa.

Den viktiga Golfströmmen transporterar varmt ytvatten norrut till Norden. Men lika viktig är transporten av kallt djupvatten tillbaka söderut till Atlanten för att den globala havscirkulationen ska fungera – in med varmare ytvatten, bort med kallare djupvatten. 

– Vi ska till Färöarna för att undersöka det kalla djupvattnets transport tillbaka till Atlanten. Det är mycket viktigt att vi förstår hur hela cirkulationen fungerar, eftersom den påverkar klimatet, både i Skandinavien och globalt, säger Fabien Roquet, professor i oceanografi, Institutionen för marina vetenskaper.

– Klimatmodellerna förutsäger att cirkulationen kommer att försvagas på grund av den globala uppvärmningen, men det är något vi inte ser i våra observationer än så länge. Därför vill vi mäta hur det förändras – är det modellerna som har fel, eller är syns förändringarna bara inte ännu i våra mätningar, säger Fabien Roquet.

Färöarna en nyckelregion

Förändringar i cirkulationen av havsvatten är nära kopplade till klimatförändringar i både Arktis och resten av världen, där havet runt Färöarna en nyckelregion för förståelsen av cirkulationen. Här finns nämligen viktiga djuphavspassager som transporterar tillbaka kallt djupvatten mot Atlanten. 

Bild
karta med mätstationer
På expeditionen runt Färöarna finns 100 mätstationer, där den djupaste mätstationen är på 1200 meters djup. Det finns också en djupvattenpassage mellan Island och Grönland, men den ska inte forskarna undersöka på denna expedition.
Foto: Fabien Roquet

Forskarna är särskilt intresserade av vilka stråk vattenmassorna väljer att ta på sin väg söderut. En viktig passage finns mellan Färöarna och Shetlandsöarna, men ett mål för expeditionen är att undersöka om vattnet också går genom en mindre och grundare passage mellan Färöarna och Island.  

– Den är bara 400 meter djup. Det kan vara kallt djupvatten som går igenom den passagen, men vi vet faktiskt inte, så vi vill undersöka det, säger Fabien Roquet.

Temperatur och salthalt påverkar cirkulationen

Den varma Golfströmmen är bara en liten del av det stora cirkulationssystemet i Atlanten som förkortas AMOC – Atlantens meridionala omvälvningscirkulation. För att cirkulationen ska fungera ordentligt, så ska Golfströmmens varma ytvatten bli kallare och saltare i Norra ishavet. Vattnet blir då tyngre och tätare och sjunker ner mot havsbotten för att strömma tillbaka söderut mot Atlanten igen, vilket lämnar plats för nytt varmt ytvatten att strömma in. 

Studenter undersöker CTD.
I forskningsteamet finns åtta personer som kommer att arbeta med mätningarna i tvåskift dygnet runt – fyra forskare och fyra studenter.
Foto: Fabien Roquet

Forskarna kommer på expeditionen att mäta temperatur, salthalt och strömhastighet, men även vattnets rörelser hela vägen ner till havsbotten. Både temperatur och salthalt påverkar vattnets förmåga till cirkulation och det kan variera mycket över tid. Att kartlägga detta område ger viktiga pusselbitar för att förstå hur havets stora cirkulationssystem fungerar.

– Det är jätteviktigt att göra regelbundna mätningar över lång tid för att kunna jämföra och upptäcka förändringar. Det är ett mycket trögt system och om det väl börjar förändras, kan det påverka klimatet ganska mycket, säger Fabien Roquet. 

Text: Annika Wall

Bild
Fabien Roquet ombord R/V Skagerak
Fabien Roquet, professor i oceanografi, är en av forskningsledarna på expeditionen, som ska undersöka djupvattenpassagen mellan Färöarna och Shetlandsöarna, samt om det finns en mindre passage som går mellan Färöarna och Island.
Foto: Agnes Faxén
FAKTA

Fabien Roquet är en av de forskare som fått anslag för fartygstid från SWERVE, som är Vetenskapsrådets satsning på fartygsinfrastruktur för marin forskning. Syftet med SWERVE är att ge svenska marina forskare förbättrad tillgång till fartygs- och datainfrastruktur samt att stödja utbildningen av ett nationellt nätverk av marina tekniker. Fabien Roquets fartygstid är också finansierad med stöd från Institutionen för marina vetenskaper, Göteborgs universitet.

Fabien Roquet leder arbetet mellan Färöarna och Shetlandsöarna. Léon Chafik från Stockholms universitet leder arbetet mellan Färöarna och Island.

Med på expeditionen

Fabien Roquet, professor, Göteborgs universitet
Anis El Youncha, forskare, Göteborgs universitet 
Leon Chafik, forskare, Stockholms universitet
Stefanie Semtner, forskare, Universitetet i Bergen

Jakob Gunnarsson, doktorand, Göteborgs universitet
Susanna Hentschel, masterstudent, Göteborgs universitet
Phil Krys, masterstudent, Göteborgs universitet
Titouan Moulin, praktikant, Göteborgs universitet

Följ  R/V Skageraks rutt

Följ R/V Skagerak position på Marine Traffic. 

Läs mer om R/V Skagerak och polarforskning

Fokus: Polarforskning