Länkstig

En omfattande analys av svensk idrottspedagogisk forskning

– Vi konstaterar att de två senaste decennierna inneburit en närmast total förändring av publiceringssätten vad gäller svensk idrottspedagogisk forskning, säger Claes Annerstedt, professor emeritus i idrottsvetenskap och Göran Patriksson, professor i pedagogik. Boken Samhällsidrotten och idrottssamhället: Humanistisk och samhällsvetenskaplig idrottsforskning under 50 år erbjuder en detaljerad genomgång av idrottspedagogisk forskning i Sverige och utgör ett värdefullt bidrag för forskare och studenter inom fältet.

Bild
Bokomslag idrott
Samhällsidrotten och idrottssamhället: Humanistisk och samhällsvetenskaplig idrottsforskning under 50 år

Hur känns det nu när boken har kommit ut?
– Det är alltid roligt när man ser det färdiga resultatet av något som man ägnat mycket tid åt. Vårt arbete är en övergripande analys av forskningsfältet och en klassifikation och kritisk granskning av de genomgångna 113 svenska idrottspedagogiska avhandlingarna som publicerats. Det har varit en grannlaga och tidskrävande uppgift att gå igenom alla, klassificera och delvis bedöma dem.
 
Vad handlar ert kapitel om?
– I kapitlet ger vi inledningsvis en bakgrund till framväxten av idrottspedagogisk forskning i Sverige och till införandet av det gemensamma begreppet idrottsvetenskap. Därefter gör vi en klassifikation av de 113 idrottspedagogiska avhandlingar som utgivits under perioden 1974-2023 utifrån examensämne, utbildningsort, studieobjekt, teori och forskningsmetod. Vidare ges exempel på några idrottspedagogiska avhandlingar och det idrottsdidaktiska fältet och dess forskningsresultat analyseras och kommenteras.
 
– Avslutningsvis reflekterar vi över utvecklingen inom svensk idrottspedagogisk forskning och är kritiska kring en del som varit och hur det fortfarande ser ut. Vi fastslår att den idrottspedagogiska forskningen inte har åstadkommit några enorma upptäckter eller genomgripande och omvälvande resultat.
 
Varför är den här boken viktig?
– Därför att den utgör en övergripande analys över den idrottspedagogiska forskningen i Sverige, dess resultat, vad och hur det forskats på. Vi konstaterar exempelvis att de två senaste decennierna inneburit en närmast total förändring av publiceringssätten vad gäller svensk idrottspedagogisk forskning.
 
– Tidigare var det monografier på svenska, men numera dominerar sammanläggningsavhandlingar på engelska. Det kan också konstateras att det har blivit mer av teoretiserande och teoretiskt djup i avhandlingarna allt eftersom och att avhandlingarna numera har en tydligare internationell koppling.
 
– Vi påvisar att sociologisk teoribildning haft stort inflytande, att genusteori har blivit vanligare och att i de avhandlingar där lärande studeras är det sociokulturella eller kulturhistoriska perspektiv på lärande som dominerar.
 
– Vi konstaterar också att det är stor dominans av kvalitativt inriktade metoder, att urvalen rört sig från sannolikhetsurval till så kallad purposeful sampling och att det därmed görs få eller inga bortfallsanalyser.