AgeCap ger ut ny bok om kapabilitet

För första gången någonsin är antalet äldre personer i världen som är över 60 år fler än  antalet barn under 5 år. Den nya boken som är författad av ett 60-tal AgeCap-forskare, beskriver de stora globala utmaningar och samhälleliga konsekvenser som den demografiska utvecklingen för med sig, som att antalet personer med demens kommer att öka och att antalet pensionärer blir allt fler jämfört med gruppen som fortfarande yrkesarbetar. 

Kapabiliteten påverkas av hälsa och det omgivande samhället

I boken skriver forskarna om hur vår kapabilitet påverkas av interaktionen mellan individen och faktorer som hälsa, genetik, personlighet och intellektuell förmåga, närmiljön med familj, vänner, hemmet och arbetsplatsen, samt det omgivande samhället där sådant som politiska beslut, ålderism, och i vilken historisk period man lever, spelar roll.

Nå mål vi uppfattar som värdefulla

Kapabilitet handlar om förmåga att utföra handlingar för att nå mål som vi själva uppfattar som värdefulla. Vad en person vid ett givet tillfälle kan eller inte kan göra begränsas av de resurser som finns tillgängliga och personens förmåga att omvandla resurserna till det önskade målet, till exempel att ha en god hälsa, att vara delaktig eller att fatta självständiga beslut. Dessutom kan två personer med tillgång till samma resurser ha olika förmåga att åtnjuta samma funktioner vilket påverkar deras kapabilitet.

Från neurologi till journalistik

Bokens 16 kapitel täcker in allt från neuropsykiatrisk epidemiologi till psykologi, sociologi, socialt arbete, arbetsterapi, vårdvetenskap, svenska språket, historia, media och kommunikation, design, konsthantverk, juridik, journalistik och media, organisation och management, statsvetenskap och neurokemi.

Rättviseaspekten viktig att lyfta

– De flesta forskargrupper inom AgeCap har bidragit och det är i sig ett unikt exempel på ett multidisciplinärt samarbete, säger en av bokens redaktörer Hanna Falk Erhag.
De olika kapitlen beskriver kapabilitet i relation till olika verklighetsnivåer. På mikronivån diskuteras kapabilitet exempelvis i relation till god självskattad hälsa och kognitiv förmåga, på mellannivån i relation till sköra äldre och deras förutsättningar att bo kvar hemma, och på makronivå handlar det om kapabilitet i relation till politiskt deltagande, lagstiftning och medias bild av äldre.

Några av bokens kapitel behandlar rättviseperspektivet. Detta, menar redaktörerna, är ett viktigt perspektiv att lyfta fram då gruppen äldre långt ifrån är en homogen grupp och inte heller accepterar att bli marginaliserade i förhållande till andra grupper i samhället. 

Många är berörda av frågor om äldre

Boken är skriven för forskare, studenter och lärare.  Men även andra intresserade kan ha stor behållning av att läsa den.
– Det finns ju många aktörer och funktioner i samhället som är berörda av frågor kring äldre och åldrande. Med hjälp av de olika perspektiv som boken för fram hoppas vi att bidragen ska kunna vara till hjälp i samtal och diskussioner på olika nivåer inte bara i Sverige utan även internationellt, säger Ulrika Lagerlöf Nilsson en av bokens redaktörer.

Multidisciplinär forskning ger ökad förståelse

Förutom att antologin är en beskrivning av hur kapabilitet kan tolkas och appliceras, är den också ett exempel på multidisciplinär forskning och de svårigheter och möjligheter som uppstår när discipliner möts. Ett viktigt syfte med boken, liksom med hela AgeCaps verksamhet är att visa hur multidisciplinär forskning leder till en djupare förståelse för de fenomen eller problem som studeras och att samspelet och samarbetet mellan forskare från olika kunskapsfält bidrar till insikter som annars hade varit otillgängliga.

Synergieffekter ger aha-upplevelser

Det sista kapitlet summerar olikheter och likheter i de olika bidragen. Därför är boken intressant för studenter, lärare och forskare från olika områden som vill lära sig mer om kapabilitet och multidisciplinär forskning som också kan vara utmanande.

–Det kräver att man respekterar varandras kunskapssyn och meningshorisont. Det kan handla om allt från hur man skriver och publicerar sig, teorianvändning eller om man använder kvalitativa eller kvantitativa forskningsmetoder för att söka svar på sina forskningsfrågor. Lyckas man behålla en ömsesidig respekt för att vår kunskap är olika och att vi kompletterar varandra, så uppstår synergieffekter som kan ge många aha-upplevelser, säger Hanna Falk Erhag. 

Ragnhild Larsson