Med en gedigen akademisk bakgrund inom idrottsvetenskap har forskningsresan haft flera viktiga hållplatser.
– Jag har en masterexamen i idrottsvetenskap med inriktning mot fysisk aktivitet och hälsa. Innan jag började på CHP/Institutionen för kost- och idrottsvetenskap har jag arbetat som lärare och forskare vid Bagdad universitet och har parallellt varit verksam som friidrottstränare.
Ett intresse som väcktes tidigt
Intresset för forskning väcktes tidigt i livet och har sedan dess fördjupats genom studier och yrkeserfarenhet.
– Mitt intresse för forskning väcktes redan i barndomen, eftersom min mamma arbetade som forskare inom samma område. Under mina studier i idrottsvetenskap fördjupades intresset ytterligare, särskilt för objektiv mätning av fysisk aktivitet och sambandet mellan rörelse och hälsa.
Barnens perspektiv i centrum för forskningen
I dag kretsar forskningen kring barns hälsa och hur träning kan användas som ett verktyg för att stärka både kropp och välmående.
– Min forskning handlar om hur fysisk aktivitet och olika träningsformer påverkar barn med medfött hjärtfel, med fokus på kondition, styrka, rörelsemönster och motivation. Jag använder både objektiva mätmetoder och självrapporterade data för att bättre förstå träningens betydelse för barnens hälsa och livskvalitet.
Träning som en del av behandlingen
Ambitionen sträcker sig bortom enskilda studier och handlar om att påverka hur vård och uppföljning kan utformas i framtiden.
– Jag hoppas att min forskning ska bidra till att fysisk aktivitet och träning används mer systematiskt som en del av behandling och uppföljning för barn med medfött hjärtfel och andra kroniska sjukdomar.
– Målet är att ta fram evidensbaserad kunskap som kan ligga till grund för individanpassade träningsrekommendationer, där träning ses som en form av ”medicin” som stärker både fysisk kapacitet, psykiskt välbefinnande och livskvalitet.
– På sikt vill jag att resultaten ska stödja hälso- och sjukvården i att integrera fysisk aktivitet i klinisk praxis och bidra till att fler barn får möjlighet till ett aktivt, tryggt och självständigt liv.
Flera forskningsmiljöer – ett gemensamt fokus på rörelse
Parallellt med forskningen inom barnkardiologi är flera projekt i gång inom olika åldersgrupper och forskningsmiljöer.
– Som forskningsassistent vid Göteborgs universitet är jag verksam inom projektet ”Jag klarar det – träning för att främja idrott och fysisk aktivitet hos barn med medfött hjärtfel” samt inom H70-studien, där jag arbetar med delstudier avseende objektiv mätning och analys av kroppssammansättning hos äldre.
– Parallellt är jag även verksam som forskningsassistent vid Centrum för livsstilsintervention vid Östra sjukhuset, där jag medverkar i flera forskningsprojekt med fokus på accelerometerbaserad datainsamling och analys av fysisk aktivitet.
Det som driver arbetet framåt
Det som driver arbetet framåt är kombinationen av metodutveckling och möjligheten att påverka människors liv.
– Det mest spännande med min forskning är möjligheten att kombinera avancerade mätmetoder och hälsovetenskap för att fördjupa kunskapen om fysisk aktivitet och barns hälsa, samt bidra till säkra och individanpassade insatser inom hälso- och sjukvård och folkhälsoarbete.
Samtidigt finns det utmaningar, inte minst när forskning ska omsättas i praktiken.
En särskild utmaning är att utveckla interventionsprojekt som når många barn och kräver samverkan mellan forskning, vård och samhälle.
En miljö som möjliggör samarbete och långsiktighet
Avslutningsvis lyfts betydelsen av miljön och samarbetet kring forskningen.
– Jag uppskattar särskilt det tvärvetenskapliga samarbetet inom CHP och möjligheten att arbeta i en miljö där forskning, klinisk verksamhet och samhällsperspektiv möts. På sikt hoppas jag också kunna genomföra större studier som involverar många barn och ungdomar och bidrar till långsiktig förändring.
Text: Helena Svensson
