Bild
Vindkraftverk på ett fält
SOM-institutet har mätt svenskarnas inställning till vindkraft sedan år 1999.
Foto: Karsten Würth, Unsplash
Länkstig

MEK - Den svenska miljö-, energi- och klimatopinionen

Forskningsprojekt
Pågående forskning
Projekttid
2019 - 2022
Projektägare
Statsvetenskapliga institutionen

Kort beskrivning

”Den svenska Miljö-, Energi- och Klimatopinionen” är en fortsättning av forskningsprojektet ”Energiopinionen i Sverige” som sedan 1985 följt, mätt och analyserat opinionsbildning och åsiktsförändringar i energifrågor i Sverige. Projektet syftar till att mäta den allmänna opinionens syn på och attityder till miljö, energi och klimat. Den svenska miljöopinionen undersöks i ett bredare perspektiv, och innefattar studier av medborgarnas perceptioner av klimatförändringar och dess orsaker såväl som attityder till miljöpolitiska förslag och åtgärder. Projektet drivs i samverkan mellan flera forskningsprogram med tydlig relevans för studier av energi- och miljöfrågor såväl som politisk opinion.

Forskargrupp

Henrik Ekengren Oscarsson, forskningsledare, professor, Statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet.

Sverker Carlsson Jagers, professor, Statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet.

Sören Holmberg, seniorforskare, Statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet.

Simon Matti, professor, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Luleå Tekniska Universitet. 

Erik Jönsson, biträdande forskare, Statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet.

 

Publikationer

Åsikter om energi och kärnkraft (PDF)
SOM-undersökningens frågor om energi och kärnkraft år 2019 omfattar 3 414 slumpmässigt utvalda personer från hela Sverige.
Swedish Opinion on Nuclear Power 1986-2019 (PDF)
Sammanställning av svenskarnas inställning till kärnkraft mellan åren 1986-2019.
Swedish Opinion on Wind Power 1999-2019 (PDF)
Sammanställning av svenskarnas inställning till vindkraft mellan åren 1999-2019.
“How dare you?” Gretaeffekter på svensk miljö- och klimatopinion (PDF)
I december 2019 blev Greta Thunberg som första svensk och yngst någonsin utsedd till årets person av den amerikanska tidskriften Times. I det här kapitlet frågar vi oss om det finns en ”Gretaeffekt” på svensk miljöopinion: Har den stora uppmärksamheten för Thunbergs klimatstrejkande Fridays For Future och hennes framträdanden lyft klimatfrågorna högre upp på dagordningen? Har hennes aktivism lett till grönare åsikter hos svenska folket under det gångna året?
Opinionsstödet för att använda kärnkraften ökar (PDF)
Åsikter om kärnkraft har ända sedan 1970-talet varit klart olika bland kvinnor och män. Den skillnaden kvarstår och är mycket tydlig även efter den kraftiga opinionsförändringen i kärnkraftspositiv riktning 2019. Kärnkraften utmärks av en könskamp. En majoritet kvinnor vill avveckla kärnkraften medan en majoritet män vill använda den.
Bör utsläpparna betala? (PDF)
Trots att den svenska koldioxidskatten har ökat flera gånger över åren, finner vi inte att stödet för koldioxidskatter har minskat, utan snarare har ökat över tid. De visar sig även vara mer populära att höja än andra skatter.