Irén Sellbrant - Logistik och val av anestesimetod påverkar resultat och vårdkvalitén vid dagkirurgi

Bild

Länk direkt till avhandlingen

Logistik och val av anestesimetod påverkar resultat och vårdkvalitén vid dagkirurgi

Med ”dagkirurgi” menas att du kommer till sjukhuset och åker hem samma dag som du opereras. Denna form av vård blir allt vanligare för allt fler ingrepp och på patienter med varierande ålder och med olika grad av samsjuklighet. Dagkirurgi är numera en säker vårdform och allvarliga komplikationer är inte vanligare än efter slutenvårdskirurgi. För att bibehålla god vårdkvalité ställs dock stora krav på att såväl anestesin som kirurgin planeras väl och genomförs så att de negativa bieffekterna blir så små som möjligt efter hemgång.

Olika anestesitekniker och logistik kring operationen kan påverka återhämtningen, där smärta, illamående, kognitiv återhämtning samt behov av akuta och/eller planerade vårdkontakter efter hemgång är variabler som nu studerats.

 – Tidig hemgång innebär att den postoperativa vården och återhämtningen sker till största delen i hemmet som egenvård med stöd av eventuella anhöriga. Det är därför viktigt att bygga upp tydliga rutiner som ger de bästa förutsättningar för så snabb återhämtning som möjliggör för en säker hemgång, säger Irén Sellbrant, överläkare i anestesiologi och intensivvård och arbetar på AnOpIVA, Område 3, Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Mölndals sjukhus.

Perioperativa anestesimetoder påverkar den dagkirurgiska processen

Syftet med Irén Sellbrants avhandlingsarbete var att studera hur olika perioperativa anestesimetoder påverkar den dagkirurgiska processen, smärtlindringen och återhämtningen hos patienterna samt kostnadseffektiva aspekter vid tre vanliga dagkirurgiska ingrepp; gynekologisk framfallsoperation, ljumskbråcksoperation på män, samt operation av handledsfraktur.

– Vid de gynekologiska framfallsoperationerna fann vi att byte av anestesimetod från framför allt ryggbedövning till lokalbedövning med tillägg av lite lugnande läkemedel, så kunde betydligt fler patienter bli dagkirurgiska och många behövde inte ligga på uppvaksavdelning (UVA) utan kunde gå direkt till vårdenheten efter operationen och sedan hem.

Att låta patienterna, vid ljumskbråcksoperation, vara vakna istället för sövda i samband med förberedelserna med tvättning och inklädning av sterilt material på operationssalen, gjorde att de fick mindre total mängd av anestesimedel och behövde ligga kortare tid på UVA. Både patienter och operationssköterskor föredrog att ha detta som rutin i framtiden.

– När man blir opererad för en handledsfraktur visade det sig att en kortverkande plexus-blockad som bedövning istället för en långverkande gav mindre smärta de 3 första dagarna efter operationen och att patienterna behövde mindre morfinpreparat som smärtstillning. Dessutom behövde de färre akuta oplanerade vårdkontakter.

Man såg även att en immobiliserande ortos direkt efter operation av handledsfraktur var minst lika bra för kvalitéten på återhämtningen som med den traditionella gipsskenan och att detta besparar arbetsterapeuterna många onödiga besök för gipsjusteringar.

– Avhandlingsarbetet visar sammantaget att valet av anestesimetod har stor betydelse för hela den dagkirurgiska processen. Den påverkar såväl patienternas smärta och smärtlindrings-behov, övrig återhämtning, kvalitet på och nöjdhet med vården, samt möjligheten att kunna gå hem samma dag som operationen gjorts.  Även utnyttjandegraden av operationsenheten påverkades positivt och kunde reducera kostnaderna för den dagkirurgiska vården. Arbetet kan användas som del i ett nationellt vårdprogram kring effektiv och säker dagkirurgisk anestesi.

Text: Susanne Lj Westergren