Forskargruppen består av ett trettiotal forskare vid Göteborgs universitet, Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Rättsmedicinalverket, och är den av Centrum för etik, juridik och mental hälsa (CELAM). Vårt fokus är klinisk och tvärvetenskaplig rättspsykiatrisk forskning. För närvarande pågår projekt som syftar till att förbättra den rättspsykiatriska vården och den rättspsykiatriska undersökningsverksamheten. Vår forskning handlar exempelvis om våldsprevention, personcentrerad vård, patienters behov av vård och stöd, substansbruksbehandling, läkemedelsbehandling, antikolinerg belastning, hjärnhälsa, neuropsykologi, metabolt syndrom och beslutsfattande.
Pågående forskningsprojekt
Projektledare Peter Andiné
Sammanfattning Projektet studerar läkemedelsinducerad antikolinerg belastning hos rättspsykiatriska patienter. Syftet är att försöka påvisa en förbättrad kognitiv funktionsnivå hos patienter genom att minska den antikolinerga belastningen.
Sammanfattning Olika rättspsykiatriska populationers hjärnhälsa och metabola hälsa studeras med det övergripande syftet att finna strategier för att reducera dessa gruppers omfattande ohälsa. Hypotesen är att en sådan förbättring av hjärnhälsa och metabol hälsa har en positiv effekt på kognitiva funktioner, rättspsykiatriska vårdförlopp och patienternas livslängd.
Sammanfattning Projektet undersöker tid inom slutenvård, strategier för läkemedelsbehandling och/eller riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom hos rättspsykiatriska patienter. Studien har som mål att beskriva (1) associationer mellan olika läkemedelsbehandlingar och behandlingsrelevanta händelser under vårdtiden såsom tvångsåtgärder och friförmåner. (2) Associationer mellan riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom och längden på rättspsykiatrisk slutenvård. (3) Rättspsykiatriska patienters upplevelser av vad som har varit betydelsefullt för förloppet under deras tid i rättspsykiatrisk slutenvård.
Sammanfattning Projektet undersöker neuropsykologisk funktion dels bland personer som genomgått en rättspsykiatrisk undersökning, dels bland personer som har överlämnats till rättspsykiatrisk vård. Projektet syftar till att kartlägga neuropsykologiska profiler genom standardiserade tester och journalgenomgångar. Därutöver ämnar projektet att koppla profilerna till andra variabler, såsom hälsotillstånd, diagnoser, behandlingar, indexbrott och återfallsrisk för allvarlig brottslighet.
Sammanfattning I en fyraårig uppföljning studeras 40 rättspsykiatriska patienter avseende psykiska och fysiska symptom, diagnos, vårdfaktorer, behandling, kognitiv funktion, mental trötthet och markörer för metabolt syndrom. Syftet är att kartlägga den tidsmässiga utvecklingen av dessa variabler och att skapa en grund för behandlingsstudier.
Sammanfattning Detta projekt handlar om att utvärdera instrument och metoder för kartläggning av vård- och stödbehov hos RP-patienter samt att kartlägga dessa patienters allmänna nivå avseende hjälpbehov/funktionell status, såväl utifrån själv- och personalskattningar som genom systematisk testning och utredning. Därtill kommer rättspsykiatriska patienter, färdiga för öppen rättspsykiatrisk vård, att följas upp efter ett år gällande hur de har klarat sig beträffande boende, sjukdom och kriminalitet.
Sammanfattning Projektet fokuserar på att beskriva de patienter med allvarlig psykiatrisk och substansbruksproblematik, som överlämnats av domstol till rättspsykiatrisk vård, ofta relaterat till våldsbrott. Projektet undersöker om det föreligger särskilda karakteristika på nationell gruppnivå, om det finns subgrupper inom populationen, samt patienters relationsspecifika utveckling under rehabilitering och patienters egna subjektiva upplevelser och erfarenheter av vård.
Sammanfattning Det här projektet kartlägger och undersöker personcentrerad vård i praktiken genom att utveckla, implementera och utvärdera en anpassad personcentrerad vårdmodell inom klinisk rättspsykiatrisk tvångsvård med syftet att öka möjligheten till patientdelaktighet och likvärdig vård inom rättspsykiatrin. Projektet beskriver hinder och möjligheter för patientdelaktighet, kartlägger patienters och personals uppfattning om personcentrerad vård på nationell nivå och testar genomförbarheten av att implementera ett personcentrerat arbetssätt på rättspsykiatriska rehabiliteringsavdelningar.
Sammanfattning I projektet undersöks förutsättningar för en jämlik hälso- och sjukvård för patienter med utländsk bakgrund inom svensk rättspsykiatri. Syftet med denna forskning är att genomföra en systematisk utvärdering av vård och behandling inom rättspsykiatrin i Sverige genom att utföra jämförelser mellan patienter med utländsk bakgrund respektive icke-utländsk bakgrund. Specifik uppmärksamhet riktas mot att beskriva erfarenheter relaterade till vårdkommunikation inom
denna patientpopulation, utifrån patienterna, deras närstående och vårdpersonalens perspektiv. Forskningsproblemet utgörs av att det i Sverige förekommer ojämlikheter inom hälso- och sjukvården. Tidigare forskning visar bland annat att personer med utländsk bakgrund riskerar att erhålla sämre hälso- och sjukvård.
Sammanfattning Projektet utgörs av en registerbaserad uppföljning av kvinnor som dömts för dödligt och grovt våld till rättspsykiatrisk vård eller kriminalvård. Syftet är att: 1. identifiera utfall över tid med avseende på hälsa, missbruk, kriminalitet, tider för och eventuella avvikelser under verkställighet/vård, levnadsförhållanden efter verkställighet/vård samt eventuell förtidig död, där utfallen jämförs över tid mellan de som erhållit rättspsykiatrisk vård och de som dömts till kriminalvårdspåföljd; samt 2. utvärdera olika prediktorer för negativa utfall (ohälsa, återfall i missbruk, förekomst av nya domar för kriminalitet och i synnerhet våldskriminalitet samt eventuell förtidig död).
Sammanfattning Omkring 400 personer som genomgår en rättspsykiatrisk undersökning studeras avseende 1 355 medicinska, psykologiska, sociala och kriminologiskavariabler. Syftet är att finna mönster i karakteristika hos gärningspersoner, i gärningssituationen och hos offret, och därigenom få underlag för säkrare riskbedömningar samt kunna erbjuda nya brottsförebyggande strategier.
Sammanfattning Projektet syftar till att förstärka den vetenskapliga grunden för de riskbedömningar som görs i ärenden som gäller uppskjuten villkorlig frigivning, säkerhetsförvaring och omvandling av livstidsstraff. Delprojekt 1 är en pseudoprospektiv kohortstudie, med syfte att öka kunskapen om risk- och skyddsfaktorer som är relevanta vid beslut om uppskjuten villkorlig frigivning och säkerhetsförvaring. Delprojekt 2 är en kohortstudie av riskutredningar inför beslut om omvandling av livstidsstraff, med fokus på uppföljning och utvärdering. Delprojekt 3 är en kohortstudie av riskutredningar inför beslut om uppskjuten villkorlig frigivning och säkerhetsförvaring. Data från de olika delprojekten kommer även att kombineras och bidra med empiriskt underlag för att utvärdera framförallt den nya påföljden säkerhetsförvaring och dess effekter.
Sammanfattning Det här projektet syftar till att ge en tydligare bild av rättspsykiatrisk öppenvård som juridisk konstruktion, klinisk praktik och etisk terräng, och på så sätt lägga grunden för utveckling och utvärdering av en likvärdig och evidensbaserad rättspsykiatrisk öppenvård. Fyra studier planeras: 1) en systematisk litteraturöversyn över juridiska, konceptuella och praktiska former av RPÖV i Europa; 2) en registerstudie som jämför rättspsykiatriska öppenvårdspatienter med allmänpsykiatriska öppenvårdspatienter; 3) en registerstudie som jämför patienter som varit olika länge i rättspsykiatrisk öppenvård samt 4) en studie som utforskar hur rättspsykiatrisk öppenvård motiveras i förvaltningsrättsliga processer genom analys av domar, expertutlåtanden och kvalitativa intervjuer.