Familjebakgrunden blev en tillgång i forskningen

Isabell Schierenbeck är professor i statsvetenskap vid Institutionen för globala studier. Hon är prodekan vid Samhällsvetenskapliga fakulteten med ansvar för forskning och forskarutbildning, och är en av landets tyngsta experter på israelisk politik och utvecklingen i Mellanöstern.

Nu har hon skrivit sin första personliga bok, med bilder tagna av fotografen och vännen Patrik Elgström. Vändpunkt Tel Aviv - Det tyska arvet, kärleken och politiken handlar om vad en plats kan betyda för människor, om hemmahörande, flykt och förflyttning. Och om en nedtystad familjehistoria.

– Jag har väldigt tidigt tvingats tänka kring min position i relation till det jag forskar om, säger Isabell Schierenbeck.

Farfar stred för Tyskland under andra världskriget

Hennes farfar stred för Wehrmacht och stupade som tysk soldat under andra världskriget. Men man talade inte mycket om detta under hennes uppväxt. 

– Man visste vad som hade hänt, men inte så mycket mer. Vi talade sällan om vad det innebar att vara tysk under och efter kriget. 

För kusinerna som växte upp i Tyskland blev andra världskriget och Förintelsen så småningom en viktig del av undervisningen i skolan, men i Sverige berördes det inte särskilt mycket.

I möten med tysk-judiska familjer i Tel Aviv fanns däremot en annan öppning.

− Eftersom jag har tillbringat så mycket tid i det här området i Tel Aviv, där många tyska judar som flydde under andra världskriget bosatte sig, lärde jag känna många människor där, och senare deras barn och barnbarn. Vi har kunnat prata om familjehistorier – från helt olika perspektiv – men med den delade upplevelsen av att det inte alltid varit talbart i deras familjer heller, säger Isabell Schierenbeck.

Tystnaden som öppnade nya samtal

Erfarenheten av en nedtystad historia eller trauma i familjen ser hon som en tillgång i sin forskning.

− Den här bakgrunden har ju också ibland hjälpt mig. Jag har till exempel kunnat relatera till vad krig och flykt kan göra med individer och familjer.

I samband med boken har hon fått mejl och mött människor som velat berätta om sina egna familjehistorier – till exempel om släktingar som tillhört motståndsrörelsen i Amsterdam, men som man aldrig talade om inom familjen.

− Den är intressant; den här tystnaden, och den återfinns på så många olika sätt. Det är fint att se att boken kan bli meningsfull på det sättet.  

Det var också från den egna familjens historia som Isabell Schierenbecks nyfikenhet på Israel först väcktes. 

Första mötet med Tel Aviv

Som 18-åring reste hon till Mellanöstern för första gången. I Tel Aviv hamnade hon av en slump i de tysk-judiska Bauhaus-kvarteren. Här kände hon sig hemma.

− Det var lite Berlin-Wien-känsla över den delen av stan på den här tiden. Och när jag flera år senare visade runt Patrik Elgström när han var på besök, blev det väldigt tydligt för mig hur jag landat där. Det blev startpunkten till boken.

Bauhaus-kvarteren är fortfarande Isabell Schierenbecks utgångspunkt när hon är i Tel Aviv. Även om kvarteren bytt karaktär och både hennes forskning och intresse har förskjutits till andra delar av staden och landet genom åren.

− Det tar tid att lära känna en plats. Man behöver vara där länge, återknyta och återkoppla. Om man ska kunna säga att man känner en plats, då krävs det att man återkommande befinner sig på den platsen. Det är först då som man kan börja upptäcka nya saker.

I forskningen talar man om den vita och den svarta staden. Den vita staden är de UNESCO-märkta Bauhaus-kvarteren, en del av stadens varumärke sedan 1980- och 90-talen. Den svarta staden syftar dels på Jaffa, den gamla palestinska hamnstaden, dels på områden mellan Jaffa och Tel Aviv där många judar med sin bakgrund i Nordafrika eller Mellanöstern, konstnärer och unga Tel Avivianer bor. Här har en mer avantgardistisk kulturmiljö vuxit fram.

− Det blev väldigt tydligt för mig med jobbet med boken hur jag förflyttat mig i staden. Jag började i den här delen där jag känner mig hemma, av en tillfällighet dock, men ändå, och nu tillbringar jag mycket av min fria tid i den här andra delen av staden, säger Isabell Schierenbeck.

Att förstå en plats – på riktigt

Isabell Schierenbeck är expert på israelisk politik, men bedriver också mycket annan forskning, i till exempel Röda Havs-regionen, och om migration och diaspora. Vikten av att vara på en plats för att lära känna den, och så småningom kunna förstå den, återkommer hon till ofta.

− Det handlar inte bara om att åka dit och göra intervjuer i en vecka, man måste också bara vara där. Det har hjälpt mig att få fördjupad kunskap om det israeliska samhället och Tel Aviv. Att jag tillbringat tid där när jag har haft möjlighet att bara vara.

Hennes forskningsintresse för regionen har också förändrats allt eftersom. Från att vara helt novis, och vilja förstå hur politiken och samhället fungerade och vilka människor som levde där. Hur de förhöll sig till varandra.

− Idag är jag mycket mer fokuserad på vad som håller på att ske med Israel. Vart är den israeliska staten på väg? Finns det överhuvudtaget någon väg framåt efter den 7 oktober och kriget i Gaza? Men också på de stora regionala skiftena och utvecklingen mellan stater och samhällen på Afrikas horn och i Mellanöstern.