Den fysiska och socio-spatiala miljöns betydelse för ungdomar som vårdas inom de särskilda ungdomshemmen
Kort beskrivning
På de särskilda ungdomshemmen som drivs av Statens Institutionsstyrelse (SiS) vårdas ungdomar enligt Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) och Lag om verkställighet av sluten ungdomsvård (LSU). Ungdomarnas problematik är ofta mångfacetterad och består av en komplex väv av personliga och hem- och miljörelaterade faktorer. Att vårdas vid SiS innebär att vårdas utan samtycke under tvång. Det som särskiljer SiS från andra vårdformer är personalens tillgång till så kallade särskilda befogenheter, vilka exempelvis innebär att använda isolerande åtgärder vid hot och våld. Sammantaget innebär detta en komplex vårdmiljö som skall balansera vård, behandling, säkerhet, samhällsskydd, god arbetsmiljö och barns rättigheter. Forskning om vårdmiljön vid de särskilda ungdomshemmen är ett både nytt och angeläget forskningsfält.
Mer om projektet
Forskning visar att miljön spelar roll för rehabilitering och behandling, både direkt genom hur miljön är utformad och indirekt, genom de symboler och den mening miljön förmedlar.
Tidigare forskning om miljöns betydelse för ungdomar som vårdas på låsta institutioner är emellertid mycket begränsad, istället har kunskap tidigare hämtats från andra fält som exempelvis somatisk och psykiatrisk vård och rättspsykiatri. I det aktuella forskningsprojektet studeras dels de direkt fysiska aspekterna av miljön och hur dessa påverkar behandlingen av ungdomarna, men också de psykosociala aspekterna och interaktionerna mellan människor i miljön. Ungdomarnas levda erfarenheter av institutionsmiljön står i centrum, liksom personalens erfarenheter av att arbeta i en låst vårdmiljö. Syftet med projektet är att undersöka den fysiska och socio-spatiala (sammanflätade fysiska och sociala) miljöns betydelse för rehabilitering och behandling av ungdomarna som vårdas vid de särskilda ungdomshemmen.
Då forskning om vårdmiljön vid de särskilda ungdomshemmen är ny, ingår även metodutveckling som en del av forskningsprojektet. Projektet använder exempelvis etnografiska metoder som kombinerar bilder och sketchande, med intervjuer, för att underlätta för ungdomarna att uttrycka sina tankar och känslor om miljön. Övriga metoder som används inom projektet är fokusgruppsintervjuer och register- och enkätstudier, samt kategorisering av den fysiska miljön ur ett arkitektoniskt perspektiv. Etiska aspekter om forskning med barn och ungdomar som vårdas under tvång, är en angelägen och högt prioriterad fråga inom projektet.
Forskare
Helle Wijk, forskargruppsledare Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa
Sepideh Olausson, forskare Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa
Göran Lindahl, forskare Chalmers Tekniska Högskola
Charlotta Thodelius, forskare, Chalmers Tekniska Högskola
Stefan Lundin, arkitekt White Arkitekter
Franz James, doktorand Högskolan för Design och Konsthantverk
Kajsa Nolbeck, doktorand Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa