Var året 2020 inställt?
Vad är egentligen en kris? Kriser drabbar oss alla olika. Det som är en kris för den ena behöver inte vara det för en annan. För att kunna svara på frågan och för att få en fördjupad förståelse kring kriser, behöver vi ha de kulturella perspektiven med oss menar Mathias Ericson, forskare vid institutionen för kulturvetenskaper.
Med en bakgrund inom sociologi studerar Mathias Ericson idag frågor om risker, beskydd och kriser ur ett genusperspektiv. Han har mött flertalet personer som arbetar med krisberedskap och de utmaningar de har med att bedöma vad som skyddsvärt och hur prioriteringar ska göras. Tillsammans med bland andra Åsa Andersson, koordinator och lektor i kulturvetenskap har de tagit fram kursen Kritiska perspektiv på kris, kultur och demokrati, där vi får fördjupa oss i frågor om vad kriser egentligen är.
– Vi har uppfattat att det finns ett behov av att undersöka och förstå den krissituation vi nu upplever utifrån ett humanistiskt perspektiv. Eftersom vi på institutionen för kulturvetenskaper både ger utbildning på avancerad nivå om relationen mellan kultur och demokrati och bedriver forskning om krishantering såg vi en möjlighet att skapa en kurs som adresserar det som sker runt omkring oss, säger Åsa Andersson.
– Kursen berör också hur de berättelser som vi genom vår kulturkonsumtion matas med påverkar det sätt som vi tolkar kriser. De kan sätta sig i kroppen som ett kristänkande, men också frigöra oss från känslan av att leva i en hemsökt tid. Det handlar kanske om vårt behov av att göra kriser konkreta och slippa ovisshet. Som en del krisforskare betonar så är kulturen central för att fånga upp och förändra hur vi lever och formar kriser, genom att exempelvis orientera eller samla ångest eller oro, berättar Mathias.
Under kursen får du som student sätta ord på varför och hur kriser drabbar människor olika. Med kulturella perspektiv kan vi förstå hur kriser förändrar samhället, med fokus på hur kriser kan förändra vår upplevelse av delaktighet. Kursen utgår från frågor om hur kriser förändrar oss, vad vi drömmer om och vad vi ser som möjliga framtider. Den utgår också från att kris-begreppet är centralt för kritisk teori, som del i hopp om och möjligheter till social förändring. Exempelvis kan vi i relation till pandemin använda kursen för att fundera hur kriser skapar behov av att stå upp för frågor om demokrati, jämlikhet och delaktighet.
Var året 2020 inställt?
– Ja, och nej. Pandemin har ju så klart inneburit att mycket har stannat upp, på en mängd olika vis. Så på det sättet är det ju kanske ett inställt år. Det blev inte som vi tänkt oss, eller är vana vid. Det har slagit hårt på många sektorer inom samhället, exempelvis för kulturarbetare och kulturlivet. Många har också förlorat anhöriga och vänner, eller förlorat umgänge och sociala relationer. Samtidigt är jag lite obekväm med tanken att vi lever i en inställd tid, för då antar vi att det ska komma tillbaka senare, eller att vi kan gå tillbaka till vad som var innan. Då blir vi för passiva, som om vi bara ska vänta. Vad är det vi väntar på? Och hur väntar vi? Att vänta är ju en sån där fråga som är intressant ur ett kulturellt perspektiv. Jag tror att vi behöver fundera över och sätta ord på denna väntan. Vi behöver försöka förstå de sociala förändringar som pandemin för med sig och som påverkar oss mer än vi kanske vill erkänna. Eller att vi kanske har helt orimliga förväntningar på vad som ska förändras. Så nej, inställt var det inte, säger Mathias.
Kursen gick första gången i höstas. Hur tycker du att kursen funkade?
– Ja det var lite nervöst innan vi visste hur intresset för kursen skulle se ut och det var spännande att se vilka som sökte kursen. Det blev en väldigt bra grupp, för där var personer med mycket olika bakgrund, alltså med tanke på vad de läst innan eller vad de arbetade med. Det gav mycket till samtalen på kursen. Vi hade bland annat författare, skådespelare, säkerhetssamordnare, psykologer, vårdpersonal och personer som tidigare läst på vårt program, kultur och demokrati. Flera hade också läst andra kurser tidigare som handlade om kritiska perspektiv på säkerhet och risker, men då med mer samhällsvetenskaplig inriktning. Så det blev en bra dynamik och studenterna var väldigt generösa med sina tankar och reflektioner. Vi kunde diskutera olika sätt att läsa och ta till oss perspektiv från kurslitteraturen, för att hjälpa varandra att se andra aspekter och fler nyanser än vi kanske först tänkt. Kursen verkade vara väldigt uppskattad och den kändes meningsfull, så jag ser fram emot att kursen ges igen till hösten.
Kursen på avancerad nivå ges på halvfart, på distans och vänder sig till alla som vill fördjupa sina kunskaper kring hur kriser relaterar till frågor om kultur och demokrati.
Läs mer och ansök till kursen Kritiska perspektiv på kris, kultur och demokrati