Kvalitativa metoder inom folkhälsovetenskap

Kursen ges inom ramen för Masterprogram i folkhälsovetenskap. Kursen kan även ges som fristående kurs på avancerad nivå.

Kursen kan ingå i följande program: 1) Masterprogram i folkhälsovetenskap (M2PHP)

Behörig att antas till kursen är den som har yrkesexamen/kandidatexamen om minst 180 högskolepoäng inom något av områdena hälsovetenskap, samhällsvetenskap, naturvetenskap, ekonomiska vetenskaper, humaniora eller ingenjörsvetenskap samt betyg Godkänd/E i Engelska B/Engelska 6.

Kursen introducerar studenterna till de viktigaste begreppen och tillvägagångssätten inom kvalitativ forskning och introducerar studenten till några av de vanligaste metoderna inom folkhälsoområdet.

Kursen syftar till att ge studenterna kunskap i hur man utvecklar relevanta forskningsfrågor för kvalitativa studier, utformar kvalitativa forskningsstudier och kritiskt kunna reflektera över möjligheter och begränsningar med kvalitativa forskningsdesigner. Vidare ger kursen goda verktyg för att kritiskt kunna reflektera över etiska dilemman, om forskarens position och kvalitet i forskning.

I kursen kommer studenterna att göra en studieplan för en kvalitativ forskningsstudie i vilken de kommer att tillämpa teoretiska och praktiska aspekter av kvalitativa forskning såsom: identifiera ett syfte, en studiedesign samt relevant kvalitativ metodik och metod. Vidare kommer studenten att behöva reflektera över etiska och kvalitativa dilemman, skapa och testa ett datainsamlingsverktyg samt reflektera över denna process.

Efter godkänd kurs ska studenten kunna:

Kunskap och förståelse

• beskriva epistemologiska grunder i kvalitativ forskning, olika teoretiska ramar, kvalitativ metodik och metoder, datainsamlingstekniker och analys, samt deras styrkor och svagheter i folkhälsovetenskaplig forskning
• beskriva internationellt etablerade etiska principer, regler och förfaranden inom forskning och definiera etiska värderingar och principer

Färdigheter och förmåga

• identifiera och beskriva lämpliga studiedesigner och datainsamlingstekniker för att studera hälsovetenskapliga problem
• identifiera och analysera etiska problem som uppstår vid kvalitativ hälsovetenskaplig forskning och föreslå hur dessa kan hanteras i utformningen och genomförandet av en studie
• planera en grundläggande kvalitativ studie och argumentera för val av studiedesign
• identifiera etiska, kvalitativa och trovärdighetsrelaterade frågor och förbereda en plan att navigera dem

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• presentera och reflektera över teoretiska, metodologiska och etiska aspekter av den kvalitativa forskningsprocessen
• kritiskt diskutera och värdera kvalitativ forskning baserat på vetenskaplig trovärdighet

Kursen bygger på en kombination av självstudier (läsning av litteratur), teoretiska föreläsningar, en serie praktiska workshops och seminarier som sker samtidigt som studenten utvecklar sin studieplan.

Undervisningsspråk: Engelska

Kursen examineras genom:

En individuell skriftlig inlämningsuppgift i form av en studieplan samt 2 obligatoriska moment:

• seminarium 1 om forskningsfrågor och litteraturstudier 
• seminarium 2 där ett utkast till studieplanen ska redovisas och diskuteras 

Frånvaro vid något av de 2 obligatoriska momenten måste kompletteras genom skriftliga uppgifter i enlighet med kursledarens instruktioner.

På kursen ges något av betygen Väl godkänd (VG), Godkänd (G) och Underkänd (U). För betyget Väl Godkänd (VG) på hel kurs krävs VG på den individuella skriftliga inlämningsuppgiften (studieplanen) och G på kursens samtliga obligatoriska moment. För betyget Godkänd (G) på hel kurs krävs G på den individuella skriftliga inlämningsuppgiften (studieplanen) och G på kursens samtliga obligatoriska moment.

Kursvärdering sker skriftligt via Göteborgs universitets lärplattform, samt muntligt i dialog med studenterna. Kursansvarig lärare sammanställer analys av kursvärdering och ger förslag till utveckling av kursen. Analysen diskuteras med studenterna inom ramen för programutskott. Analys och förslag återkopplas till studenterna och publiceras på lärplattformen. Resultatet och eventuella förändringar i kursens upplägg förmedlas både till de studenter som genomförde värderingen och till de studenter som påbörjar kursen.

Om en student som har underkänts två gånger på samma examinerande moment önskar byta examinator
inför nästa examinationstillfälle ska en sådan begäran bifallas om det inte finns särskilda skäl däremot (6 kap. 22 § HF).

Om en student har fått besked om pedagogiskt stöd från Göteborgs universitet med rekommendation om anpassad examination och/eller anpassad examinationsform kan examinator, i det fall det är förenligt med kursens lärandemål och förutsatt att inte orimliga resurser krävs, besluta att bevilja studenten anpassad examination och/eller anpassad examinationsform.

Om en kurs har avvecklats eller genomgått en större förändring ska studenten erbjudas minst två examinationstillfällen, utöver ordinarie examinationstillfälle. Dessa tillfällen fördelas under en tid av minst
ett år, dock som längst två år efter det att kursen avvecklats/förändrats. Vad gäller praktik och verksamhetsförlagd utbildning (VFU) gäller motsvarande, men med begränsning till endast ett ytterligare examinationstillfälle.

Om en student har fått besked om att denne uppfyller kraven för att vara student vid Riksidrottsuniversitetet (RIU-student) har examinator rätt att besluta om anpassning vid examination, om detta görs i enlighet med Lokala regler gällande RIU-studenter vid Göteborgs universitet.