Hoppa till huvudinnehåll
Bild
Solros
Foto: Cindy Bonfini, Unsplash
Länkstig

Sommarens ABC

På listan Sommarens ABC hittar du som är journalist experter som kan svara på frågor om allt från buskis och friluftsteatrar, dykolyckor, stress, alkohol och sommarbröllop till hur kroppen påverkas av värme, pollen och sommarens väder.

Arkeologi & kulturvård

Arkeologisommar

På sommaren pågår många arkeologiska undersökningar. En som har erfarenhet av det är forskaren och arkeologen Tony Axelsson. Sommaren 2017 leder han utgrävningar dels av en stenåldersboplats i Karleby utanför Falköping, dels vid den 1 000-åriga kyrkoruinen i Varnhem.
Tony Axelsson, universitetslektor i arkeologi, telefon: 070−585 4494, e-post: tony.axelsson@gu.se

Kulturvård

Runt midsommar vill vi ut på landet och det gjuts liv i gamla hembygdsgårdar runtom i Sverige. Gamla byggnader och historiska miljöer är en del av vårt gemensamma kulturarv. Anneli Palmsköld och Ingrid Martins Holmberg är experterna som kan berätta med om dessa gamla hus och miljöer.

Astronomi

Sommarhimlen är mestadels så ljus att det är svårt att se stjärnor, planeter och andra himlafenomen. Men när jorden skär banan för kometen Swift-Tuttle i augusti varje år hamnar vi i ett meteorregn kallat Perseiderna, som har störst aktivitet runt den 12 augusti. ”Rymd-Maria” Sundin kan berätta mer om Perseiderna och allt annat som sker i rymden.
Maria Sundin, universitetslektor i fysik, telefon: 031–786 9172, 070–252 4050, e-post: maria.sundin@physics.gu.se

Djur på land & i vatten

Identifiera fiskar och andra arter i havet

På sommaren är det många som badar och rör sig ute på havet. Då ökar chansen att få se någon ovanlig art. Våra experter kan hjälpa dig att identifiera en ovanlig fisk, krabba eller annan art i vattnet. 

Havsöring och andra laxfiskar

Många tycker att det är roligt och avkopplande att fiska under semestern. Och ibland händer det ju till om med att det blir napp. Johan Höjesjö är expert på alla sorters laxfiskar och kan berätta mer om det råkar vara en sådan som fastnat på kroken.
Johan Höjesjö, professor i ekologisk zoologi, telefon: 031–786 3636, e-post: johan.hojesjo@bioenv.gu.se

Småkryp i skog och mark

Sommaren är en aktiv tid för allehanda insekter och andra småkryp. Oskar Gran forskar på vedlevande skalbaggar och kan svara på frågor om småkryp och biologisk mångfald.
Oskar Gran, doktorand ekologisk zoologi, telefon: 070–070 8578, e-post: oskar.gran@bioenv.gu.se

Evenemang, konsumtion

Evenemang, hållbarhet och lokalbefolkning

Erik Lundberg, doktor i företagsekonomi, telefon: 031–786 6188, e-post: erik.lundberg@handels.gu.se 

Evenemang och ekonomiska effekter

Tommy Andersson, senior professor i företagsekonomi, telefon: 031–786 1526, e-post: tommy.andersson@handels.gu.se

Värdet av evenemang

John Armbrecht, doktor i företagsekonomi, telefon: 031–786 5122, e-post: john.armbrecht@handels.gu.se

Konsumtion

För många är shopping en del av sommaren. Kanske står en tur till Ullared eller ett besök på en loppis med på sommarens att-göra-lista? Men hur ser den privata konsumtionen ut i Sverige och hur har den förändrats över tid? Det kan redaktören Magnus Roos för Konsumtionsrapporten svara på. Han har också kunskap om köpberoende samt hur personlighet och känslor påverkar människors konsumtion. 
Magnus Roos, forskare i psykologi, telefon 073–048 2227, e-post: magnus.roos@cfk.gu.se

Funktionshinder & trafikolyckor

Sommar för funktionshindrade

Sommar, sol och värme innebär att många ger sig ut i naturen, till städerna och stränderna. För de flesta är det självklart att kunna förflytta sig ut till olika landskap och miljöer. Dock kan inget tas för givet. För den som är funktionshindrad är många vägar stängda och bristen på tillgänglighet blir tydlig på sommaren. Olyckor och skador kan också inträffa i hem- och boendemiljöer. Jörgen Lundälv bedriver forskning om trygghet och säkerhet för personer med funktionsnedsättningar.
Jörgen Lundälv, docent i socialt arbete, telefon: 076–172 4711, e-post: jorgen.lundalv@socwork.gu.se

Trafikforskning, trafikoffer, invaliditet

Sommaren är trafikintensiv och tyvärr är olyckor en del av verkligheten. En trafikolycka är ett trauma både för de direkt inblandade och för familj och anhöriga. Jörgen Lundälv forskar bland annat på hur trafikolyckor drabbar familjer och närstående och vilket stöd som samhället kan ge när det värsta inträffar. Här ingår akut krisstöd, kommunikation och vilka stödresurser som finns i samhället.
Jörgen Lundälv, docent i socialt arbete, telefon: 076–172 4711, e-post: jorgen.lundalv@socwork.gu.se

Litteratur & språk

Barn- och ungdomslitteratur/lättläst

På sommaren hinner barn och unga läsa riktigt mycket, ibland hela dagar eller nätter. Men vad ska de läsa? Anna Nordenstam är expert på barn- och ungdomslitteratur och lättläst litteratur.
Anna Nordenstam, docent i litteraturvetenskap, telefon: 070–834 9248, 031–786 4187, e-post: anna.nordenstam@lir.gu.se

Fotbollsspråk

Vad som är typiskt för svenskt och engelskt fotbollsspråk? Det vet Gunnar Bergh. Han har bland annat koll på de engelska låneorden forward och offside, och på andra uttryck, 'som head for an early bath' (bli utbytt/utvisad) och 'flag-happy' (ivrig att flagga för offside), som inte alls återfinns svenskan. 
Gunnar Bergh, professor i engelsk språkvetenskap, telefon: 031–786 1788, 070–865 0574, e-post: bergh@eng.gu.se

Semesterläsning

Under semestern finns det oftast lite mer tid än vanligt att läsa de där böckerna man inte hinner med annars. Yvonne Leffler kan berätta om skräck- och kriminalfiktion, såväl svensk som internationell, både inom litteraturen och inom filmen.
Yvonne Leffler, professor i litteraturvetenskap, telefon: 031–786 5294, e-post: yvonne.leffler@lir.gu.se

Semesterläsning – populärlitteratur/krim

Under en regnig sommar tar många flykten in i böckernas värld. Men vem ska man välja av Jens Lapidus och Leif GW Persson? Vad är det i Camilla Läckbergs böcker som gör henne så populär? Och vad läste folk på sommaren förr i tiden? Dag Hedman är expert på populärlitteratur och kriminalromaner.
Dag Hedman, professor i litteraturvetenskap, telefon: 031–786 4471, e-post: dag.hedman@lir.gu.se

Språkliga landskap

Sommar och semester. Många ger sig ut på vägarna och besöker främmande platser. Titta då en extra gång på skyltarna som visar vägen, upplyser om var du är och vad du ser. De språk, typsnitt, färger och material som används i skyltarna avslöjar oftast något mer om platsen du befinner dig på än vad vi vanligtvis tänker på. De berättar om de människor som lever där och deras historia, men också om de ekonomiska och politiska krafter som verkar på platsen. 
Johan Järlehed, lektor i spanska, telefon: 031–786 1777, e-post: johan.jarlehed@sprak.gu.se 

Guidebokens historia

Varför ser den ut som den gör, guideboken som vi håller hårt i handen när vi ger oss iväg till sommarens okända resmål, och vad händer med själva guideboken som form i den digitala eran? Anna Blennow, forskare i latin, leder ett projekt kring guidebokens historia med fokus på staden Rom, och spårar guidebokens ursprung och utveckling i medeltidens och den tidigmoderna periodens texter.
Anna Blennow, forskare i latin, e-post: anna.blennow@sprak.gu.se​​​​​​

Pollen

Ek, gräs och gråbo är tre växter som orsakar pollenallergi under sommarmånaderna. Åslög Dahl är forskare och ansvarig för Pollenlaboratoriet vid Göteborgs universitet. Laboratoriet har sedan 1975 bedrivit mätningar av luftburet pollen, och utfärdar bland annat prognoser till allmänheten, media och sjukvården.
Åslög Dahl, forskare i botanisk systematik och evolution, telefon: 031–786 2664, 070–755 6962, e-post: aslog.dahl@bioenv.gu.se

Seder & bruk

Allsång

Att sjunga tillsammans är stort och viktigt för många människor. Inför varje sändning av Allsång på Skansen (SVT) och Lotta på Liseberg (TV4) flockas människor utanför grindarna för att få de bästa platserna. Alf Björnberg svarar gärna på varför så många svenskar gillar att sjunga allsång. Han är också duktig på andra typer av ”sommarmusik”. 
Alf Björnberg, professor i musikvetenskap, telefon: 070–328 7911, e-post: alf.bjornberg@gu.se

Bröllop i sommartid

Sommartid är bröllopstid. Enligt SCB ingicks 2018 hela 52 314 äktenskap, och populärast var det att gifta sig under juni, juli och augusti. Eva Knuts kan svara på hur bröllopsederna förändrat sig över tid.
Eva Knuts, fil dr i etnologi, telefon: 031–786 4305, e-post: eva.knuts@gu.se

Seder & bruk i Sommarsverige

Eva Knuts kan svara på frågor som har med svenska sommarseder att göra. Vilka seder som är gamla respektive nya och vilka som är svenska och vilka vi tagit till oss från andra kulturer. Hon vet bland annat varför vi dansar kring midsommarstången. Och hur är det med semester och fritid – är det en del av det moderna Sverige, eller fanns det även förr?
Eva Knuts, fil dr i etnologi, telefon: 031–786 4305, e-post: eva.knuts@gu.se

Teater på sommaren – friluftsteater/buskis

Sommaren är en hektiskt tid för utomhusteater. Då stänger de större institutionerna och naturen utgör den huvudsakliga spelplatsen. Mikael Strömberg studerar bland annat den moderna friluftsteatern. Frågor som är centrala i hans forskning är: Vad betyder det att spela teater utomhus? Har man sett olika på teater i det fria under olika tider? Spelar man bara folklustspel på svenska sommarscener? Vad är buskis? 
Mikael Strömberg, postdoktor i teaterstudier, telefon: 076–850 2755, e-post: mikael.stromberg@gu.se

Sjukdomar

Badsårsfeber

Badsårsfeber orsakas av en slags vattenlevande bakterie som kan ta sig in i sår och sedan sprida sig vidare i kroppen. Sjukdomen är ovanlig och drabbar främst personer med ett svagt immunförsvar, men för de drabbade kan den få allvarliga följder och i värsta fall leda till blodförgiftning. Lars Hagberg kan berätta mer om badsårsfeber. 
Lars Hagberg, professor i infektionssjukdomar, telefon: 070–963 9616, e-post: lars.hagberg@medfak.gu.se

Ehec

Efter det tyska utbrottet av ehec under 2011 är de flesta bekanta med vad kolibakterien enterohemorragisk escherichia coli kan orsaka. Ehec-utbrott har ibland förekommit under sommaren efter bad i insjöar nära betesmarker. Lars Hagberg kan mer om denna smitta.
Lars Hagberg, professor i infektionssjukdomar, telefon: 070–963 9616, e-post: lars.hagberg@medfak.gu.se

Fästingar, sjukdomar

I de flesta fall är fästingbett inte farliga även om de upplevs som obehagliga, men det händer att de leder till TBE eller borrelia. Lars Hagberg vet mer om dessa sjukdomstillstånd.
Lars Hagberg, professor i infektionssjukdomar, telefon: 070–963 9616, e-post: lars.hagberg@medfak.gu.se

Harpest

Harpest är en sjukdom som orsakas av bakterien Francisella tularensis och som överförs från djur till människa. Människor kan till exempel smittas av myggor, vid beröring av ett smittat djur och om hon eller han andas in damm som kommit i kontakt med sjuka djur. Lars Hagberg vet mer om harpest och hur behandlingen ser ut.
Lars Hagberg, professor i infektionssjukdomar, telefon: 070-963 9616, e-post: lars.hagberg@medfak.gu.se

Stick av getingar, bin, myggor och andra insekter

Ett stick av en insekt är sällan farligt, men omkring en procent av befolkningen är allergiska mot insektstick och dessa kan få svårt att andas eller till och med bli medvetslösa. Jan Lötvall kan svara på alla frågor som har med allergi att göra, inklusive allergiska reaktioner av insektstick.
Jan Lötvall, professor i klinisk allergologi, telefon: 070–688 2005, e-post: jan.lotvall@gu.se

Virusrelaterade infektionssjukdomar

Tomas Bergström svarar gärna på frågor som har med virus att göra, till exempel om TBE (fästingburen encefalit), Ebola, MERS, fågelinfluensa och andra virus som sprids från djur till människa, herpesgruppens virus, HIV, virusdiarréer som till exempel de orsakade av calicivirus. 
Tomas Bergström, professor i klinisk mikrobiologi, telefon: 070–526 4369, e-post: tomas.bergstrom@microbio.gu.se

Förgiftning

Kai Knudsen är expert i klinisk toxikologi. Han vet vilka nätdroger och annan narkotika som förekommer mest just nu och farorna med dessa. Han kan också svara på frågor om akuta förgiftningar av bland annat alkohol, maneter, svampar, ormbett, insektssting och kolmonoxid.
Kai Knudsen, docent i anestesiologi och intensivvård, telefon: 070–538 6600, e-post: kai.knudsen@aniv.gu.se

Sexuellt överförbara sjukdomar och preventivmedel

Sommar, sol och sex. En härlig kombination, men som utan rätt preventivmedel kan leda till sexuellt överförbara sjukdomar och ofrivilliga graviditeter. Ian Milsom kan berätta om vilka preventivmedel som finns och hur långt forskningen har kommit med att få fram nya. Han har också koll på hur vanliga olika sexuellt överförbara sjukdomar är.
Ian Milsom, professor i gynekologi, telefon: 076–618 2505, e-post: ian.milsom@obgyn.gu.se

Urinvägsinfektion

Är det sant att en kall baddräkt kan leda till urinvägsinfektion? Eller är det egentligen helt andra saker som orsakar sjukdomen? Ian Milsom har svaren.
Ian Milsom, professor i gynekologi, telefon: 076–618 2505, e-post: ian.milsom@obgyn.gu.se

Stress & sömn

Motion skyddar mot stress

Sommartid ger många tid för hälsosam utevistelse. Magnus Lindwall forskar bland annat om sambandet bättre kondition och minskad risk för utbrändhet och bättre stresshantering, och om hur regelbunden fysisk aktivitet har samband med lägre risk att drabbas av depression. 
Magnus Lindwall, professor i idrottspyskologi, telefon: 031–786 4231, 070–960 3545, e-post: magnus.lindwall@gu.se

Stress

Ekorrhjulet snurrar fort under året, och förväntningarna inför sommarens långledighet kan vara högt ställda. Men kanske är det så att för stora förväntningar på och under semestern leder till stress? Ingibjörg Jonsdottir kan svara på frågor om stress.
Ingibjörg Jonsdottir, adjungerad professor i fysisk aktivitet och hälsa, telefon: 070–305 2891, e-post: ingibjorg.jonsdottir@vgregion.se

Sömn

Sömnvanorna förändras vid ledighet och vad händer när vi börjar jobba igen? Vilka effekter har sommarljuset på vår dygnsreglering? Hur anpassar jag dygnet vid resor? Jan Hedner kan svara på det mesta om sömn och sömnproblem.
Jan Hedner, professor i lungmedicin, telefon: 031–342 7199, 073–500 2077, e-post: jan.hedner@lungall.gu.se.

Sol

Hud och sol

I åratal har vi fått höra att vi ska sola smart, använda solkrämer eller kläder som täcker kroppen, annars kan vi drabbas av hudcancer. Men solens strålar är inte bara negativa, de behövs också för att vi ska kunna bilda det nödvändiga D-vitaminet. Olle Larkö kan allt som har med sol och hud att göra – positivt som negativt.
Olle Larkö, professor i dermatologi, telefon: 070–632 1230, e-post: olle.larko@sahlgrenska.gu.se

Solskyddsmedel och andra hudvårdsprodukter

Var femte svensk lider av någon sorts kontaktallergi. Därför är det viktigt att minimera inblandningen av allergena ämnen i solskyddsmedel och andra hudvårdsprodukter. Anna Börje är kemist med siktet inställt på dermatologi, det vill säga läran om huden och dess sjukdomar. 
Anna Börje, docent i kemi, telefon 031–786 9012, e-post: aborje@chem.gu.se

Så hanterar du värmen

Hur påverkar en värmebölja oss människor? Intressanta fysiologiska frågor när temperaturen stiger kan vara vätskebalans, cirkulation och temperaturreglering. Henrik Sjövall vet detta och mycket annat inom fysiologin.
Henrik Sjövall, professor i fysiologi, telefon: 070–744 4691, e-post:henrik.sjovall@medfak.gu.se

Väder & klimat

Stadsklimat

Het sommar i stan? Sofia Thorsson studerar stadens klimat, till exempel vad klimatförändringarna gör med våra städer.
Sofia Thorsson, professor i naturgeografi, telefon: 031–786 4733, e-post: sofia.thorsson@gvc.gu.se

Väder – hur påverkas vi?

Hur påverkar vädret hur vi mår, hur vi upplever en plats och hur vi använder en plats beroende på vilket väder vi har? Sofia Thorsson vet.
Sofia Thorsson, professor i naturgeografi, telefon: 031–786 47 33, e-post: sofia.thorsson@gvc.gu.se

Väder

Klimat, temperaturer, översvämning, oväder … klart vi pratar väder under sommaren. Hans Linderholm kan både dagens väderfenomen och klimat, liksom klimatvariationer över tid. 
Hans Linderholm, professor i naturgeografi, telefon: 031–786 2887, 070–574 8483, e-post: hansl@gvc.gu.se 

Mikroplaster i havet

I våra hav finns mängder av plastpartiklar som inte hör hemma där. Bethanie Carney Almroth forskar om hur dessa så kallade mikroplaster påverkar fiskar, havet och ekosystemet. 
Bethanie Carney Almroth, universitetslektor i ekotoxikologi, telefon: 031–786 3673, e-post: bethanie.carney@bioenv.gu.se

Observera att vi inte garanterar att de som finns med på listan svarar under hela sommaren – liksom de flesta andra har forskare semester ett par veckor under sommarmånaderna. Se listan som en uppslagsbank med förslag på personer som om de har möjlighet svarar på frågor.

På vissa av forskarna finns bild i Göteborgs universitets bildarkiv. Vänligen ange fotografens namn.