Vad påverkar uppfattningar om risk?

Varför får en illa skött, oansenlig djurkyrkogård som knappt någon besöker stor påverkan på hur människor uppfattar riskerna med ett helt järnvägsbygge? Åsa Boholm, programansvarig för Samhällets riskfrågor och aktuell med en ny bok, har en idé.

Utifrån teorier inom antropologi, sociologi, organisationsforskning och filosofi undersöker Åsa Boholm i den nya boken, Anthropology and Risk hur uppfattningar, kommunikation och hanterandet av risk formas av kulturellt och socialt inbäddad kunskap och erfarenhet.

Ett exempel på hur uppfattningar om risk formas, är fallet med djurkyrkogården som handlar om ett järnvägsbygge utanför Lund. Åsa Boholm undersökte hur riskerna med projektet beskrevs i massmedia. En sak som dök upp var oro för vad som skulle hända med en viss djurkyrkogård som låg i vägen för den planerade sträckningen.
      - Vi åkte ut för att med egna ögon se denna till synes värdefulla plats. Till slut hittade vi den. Det var en liten kulle på en gräsmatta, längst upp stack ett rostigt vattenrör upp som någon hade böjt till för bevattning. Inte särskilt stämningsfullt. Och det fanns inga gravar, bara några plastblommor och någon ledsen marguerite, säger Åsa Boholm.
Trots att knappt någon verkade använda djurkyrkogården återkom den i media och i dokumentation som oroliga människor lämnat till myndigheterna. När Åsa Boholm frågade de ansvariga för järnvägsbygget hade ingen av dem besökt platsen eller tagit reda på mer om den.
      - Då kunde de heller inte bemöta eller besvara den oro folk kände. Jag frågade mig varför i hela fridens namn den här oansenliga platsen kunde få folk att uppleva sådan risk med järnvägsbygget?
Ja, varför?
      - För att folk kände sig överkörda. De kände inte att de hade blivit behandlade med respekt från de som fattade besluten.

Just graden av upplevd kontroll över en situation och den allmänna inställningen till något, påverkar i hög grad uppfattningar om risk. Saker som upplevs vara svåra att kontrollera upplevs som mer riskfyllda. Till exempel just om man upplever sig överkörd av något beslut.
      - Upplevelsen av risk förminskas också om man upplever att det finns en nytta med något eller att man har positiva känslor förknippat med det som kan vara farligt. Det är till viss del affekt som påverkar vad vi upplever innebär risk.

De två projekten som startat under våren på GRI handlar om riskkommunikation. I det ena, Svenska myndigheters riskkommunikation, handlar det om hur sju myndigheter arbetar med riskkommunikation. I det andra, Framtidens nanoteknologi, står kommunikation kring risker, löften och förhoppningar i samband med nya forskningsprojekt inom nanoteknologi i fokus.

Vilka typer av risker handlar det om i de här sammanhangen?
- Egentligen allt som adresseras som risk. Det kan ofta vara kontroversiella frågor där det inte finns någon enighet kring vad som är risk.

Hur definierar du risk?
- Risk är något som beskrivs som farligt och hotar ett visst värde. Man upplever alltså att det finns en kausal koppling mellan det farliga och det som är hotat. Risk innehåller också ett element av potentialitet, alltså att det inte är säkert, men möjligt, att det inträffar något dåligt. Risk syftar in i framtiden.

Varför är risk intressant att studera?
- Riskfrågor är ständigt på agendan. Man kan öppna vilken tidning som helst och hitta flera nyheter som handlar om risk. Vi bekymrar oss mycket om risk och det upptar en stor del av vår tid. Det finns i dag en förväntan om att vi ska leva säkra liv och vi ställer krav på myndigheter att skydda oss från risker.

Skiljer sig detta från tidigare i historien?
- Tidigare spelade religion större roll i riskhanteringen. Förr fanns en religiös underbyggnad för att hantera osäkerhet. I dag vänder vi oss i stället till staten och vetenskapen. Planering är vårt sätt att hantera osäkerhet. Det hänger ihop med modernitet och tro på vetenskap.

Mer om Åsa Boholm