SWEMARC-forskarna Elisabeth Jönsson Bergman, Henrik Sundh och Markus Langeland (Sveriges lantbruksuniversitet) besökte Sydafrika (10-17 januari) för att diskutera möjliga samarbetsprojekt med fokus på utveckling av småskaliga vattenbruksmodeller, särskilt landbaserade akvaponisystem, för mindre kustsamhällen och/eller hushåll.
Vilka sydafrikanska organisationer deltog i mötet?
Värd för mötet var Nelson Mandela University. Deltog gjorde även Stellenbosch University, University of Fort Hare och Rhodes University. Mötet hölls på InnoVenton, ett innovationsföretag, som sysslar med odling och nya användningsområden av mikroalger, som har varit i dialog med oss om eventuella tillämpningar inom vattenbruk.
Hur kan ett samarbetsprojekt stödja utvecklingen?
Jag tror att i ett projekt som detta kan vi leda kunskapen framåt och förhoppningsvis vidga möjligheterna till ett resurssnålt sätt att odla bra mat och att diversifiera matproduktionen. I Sydafrika (som här i Sverige) finns en stark tradition att mest äta kött och regelverket för vattenbruk är heller inte helt lättnavigerat för den enskilde odlaren. Om vattenbruket verkligen ska blomma så krävs politisk vilja och ökade resurser att stödja utvecklingen, och det ser man inte i dag i Sydafrika även om forskning sker på olika håll. Så, kanske en långsam men säker utveckling med start i det småskaliga känns som en rimlig utveckling i nuläget.
Vad resulterade mötet i?
Som ett resultat av mötet har vi nu ett nätverk där vi kan hjälpas åt att med ett steg i taget adressera olika frågeställningar, för utbyte av studenter och att skriva forskningsansökningar. Personligen fick jag en ökad förståelse för hur transdisciplinär forskning kan gå till i praktiken då våra sydafrikanska partners jobbar i forskningsprojekt med olika samhällen och skolor som en del av sin verksamhet på universiteten. Jag har fått stor respekt för forskarnas kompetens, driv och engagemang för att förbättra livsvillkoren för människor i utsatta och fattiga områden, och för en hållbar och rättvis samhällsutveckling.
Vad hoppas du att deltagarna fick med sig från mötet?
Trots utmaningar i Afrika, som tillgång på rent vatten, och utmaningar inom vattenbruket, som att det är mer tekniskt avancerat än t ex kycklinghållning, så finns det också möjligheter och fördelar med vattenbruket. Vi är ense om att vattenbruk kan bidra till näringsrik kost till fattiga, ökad självförsörjning av mat och ge möjlighet att starta företag och har det gemensamt att sektorn är underutvecklad både i Sydafrika och i Sverige. Detta möte bidrog till att vi nu känner till varandras kompetens och förutsättningarna i respektive land. Vi kan lära oss av varandra hur vi utvecklar användarvänliga tekniker och system och överför dom till praktik i dialog med samhället.
Hur ser du på framtiden för ett hållbart vattenbruk i Sydafrika?
Svår fråga. I dag har man en bärkraftig industri vad gäller odling av abalone, men det mesta går på export och bidrar inte särskilt mycket till den egna matförsörjningen. Man har provat odling av fisk till havs i mindre skala, men kustlinjen är klippig och blåsig så odlingarna blåste sönder. Forskarna tror därför att landbaserade system är framtiden om man ska kunna expandera vattenbruket. Man anser också att det viktigt att produktionen inte ägs av internationella företag, som var fallet med den misslyckade fiskodlingen till havs, utan så att säga ägs av de egna medborgarna så att kompetens, produkter och inkomster leder till en större egenmakt.