I oktober 2014 lanserade Sverige, som första land i världen, en feministisk utrikespolitik. All utrikespolitik skulle genomsyras av ett jämställdhetsperspektiv för att stärka det internationella jämställdhetsarbetet. I Sverige slopades dock begreppet feministisk utrikespolitik vid regeringsskiftet år 2022.
Expertgruppen för biståndsanalys är en statlig kommitté som analyserar och utvärderar svenskt internationellt bistånd. Rapporten visar att utrikespolitiska myndigheter och ambassader arbetade mer omfattande med jämställdhetsfrågor under perioden med feministisk utrikespolitik än innan. Men implementeringen blev ojämn eftersom aktörerna tolkade direktiven olika.
– Regeringsdirektiven handlade främst om att mer jämställdhetsarbete skulle utföras men inte på vilket sätt. Hade regeringen tillhandahållit en mer skräddarsydd vägledning för varje specifik myndighet och ambassad, så hade förmodligen arbetet blivit ännu mer omfattande, säger statsvetarprofessorn Ann Towns som skrivit rapporten tillsammans med statsvetare från Uppsala universitet och Högskolan Väst.
Myndigheter och ambassader fick inte mycket riktad finansiering för att utföra mer jämställdhetsarbete utan förväntades huvudsakligen omfördela befintliga resurser.
– Obligatoriska utbildningar är ovanliga på Utrikesdepartementet, men 55 procent av den svenska ambassadpersonalen uppger att de fått viss utbildning i jämställdhetsfrågor. Det är kanske ändå anmärkningsvärt att så många som 45 procent uppger att de inte gått någon utbildning alls.
Banbrytande på flera punkter
Den svenska feministiska utrikespolitiken var banbrytande i minst två avseenden, enligt forskarna. För det första involverades hela utrikesförvaltningen, inklusive mer än 100 ambassader och delegationer som representerar Sverige runt om i världen. För det andra riktade den sig till samtliga utrikespolitiska områden inom och under UD, det vill säga utvecklingssamarbete, utrikes- och säkerhetspolitik samt handel och främjande av svenska ekonomiska intressen.
− Inom myndigheter och ambassader som arbetar med bistånd och utvecklingsfrågor har jämställdhetsmål varit en tydlig del av verksamheten i årtionden. Vår studie visar att jämställdhetsarbetet inom det här området ökade ytterligare i och med införandet av den feministiska utrikespolitiken.
För myndigheter och ambassadsektioner som ägnar sig åt handel och främjande stakade däremot den feministiska utrikespolitiken ut en helt ny riktning.
– Inom handelspolitiken inkluderades jämställdhetsmål för första gången efter år 2014, så här sker den största förändringen.
Förändringen i säkerhetspolitiken skiljde sig åt mellan verksamheterna. Inspektionen för strategiska produkter (ISP) var den enda myndighet under UD vars regeringsdirektiv inte innehöll några jämställdhetsmål alls efter 2014. Å andra sidan ökade Folke Bernadotteakademien – en myndighet som spänner över säkerhet och utveckling – sitt jämställdhetsarbete rejält.
Mer än en ”etikett”
Rapporten visar att den feministiska terminologin aldrig blev dominerande inom den svenska utrikesförvaltningen och de utrikespolitiska myndigheterna, som fortsatte att arbeta med begreppet ”jämställdhet”. Men forskarna anser ändå att den feministiska etiketten på svensk utrikespolitik gjorde avtryck.
– Det var ett kraftfullt sätt att signalera regeringens högre ambitioner i arbetet med jämställdhet i utrikespolitiken och bidrog till att stärka det svenska internationella ledarskapet i jämställdhetsfrågor. Ett dussintal länder har nu infört en feministisk utrikespolitik, inklusive tungviktare som Frankrike och Tyskland, och det finns en större mobilisering i civilsamhället för dessa frågor i dag, säger Ann Towns.
Läs mer
Text: Anna-Karin Lundell
