Sned könsbalans och splittrad forskning om unga elitidrottare

I den aktuella studien har forskare från olika discipliner gått igenom 99 vetenskapliga artiklar för att kartlägga det samlade kunskapsläget kring social hållbarhet inom ungdomselitidrott.

– Vi såg att det finns mycket forskning, men den är splittrad mellan olika fält som medicin, coaching, psykologi, pedagogik och samhällsvetenskap, säger Astrid Schubring, docent i idrottsvetenskap vid Göteborgs universitet.

– Det mest överraskande var kanske hur ofta begreppet social hållbarhet används utan att definieras. Endast två av de 99 artiklarna gav en konkret definition av vad som egentligen avses.

Forskargruppen föreslår därför en egen definition: social hållbarhet i elitidrott handlar om att främja hälsa och välbefinnande hos unga idrottare, stödja deras holistiska utveckling och skapa inkluderande och rättvisa miljöer.

Överrepresentation av pojkar och fotboll

Ett annat tydligt mönster i litteraturen är att forskningen i hög grad fokuserar på pojkar inom fotbollen.

– Det återspeglar både att fotbollen är mest kommersialiserad och att det finns mer resurser och etablerade akademiska traditioner där. Det finns också historiska förklaringar, eftersom idrotten länge varit en mansdominerad arena, säger Astrid Schubring.

Flickors erfarenheter och villkor i ungdomselitidrott är mindre utforskade, liksom andra idrotter än just fotboll. Det finns även ett tydligt behov av mer forskning på organisations- och systemnivå, till exempel kring finansiering, ledarskap och idrottskultur.

Tre nyckelområden för hållbar utveckling

Trots att studien främst riktar sig till forskarsamhället lyfter den fram tre centrala områden som är viktiga för idrottsledare, tränare och beslutsfattare att arbeta vidare med:

1. Hälsa och välbefinnande – unga idrottare behöver hållbara träningsmiljöer där fysisk och psykisk hälsa prioriteras.
2. Tränarstöd och utbildning – tränare behöver kunskap och verktyg för att möta ungdomar i olika utvecklingsfaser.
3. Systemperspektiv – hållbar utveckling måste genomsyra hela idrottssystemet, från klubbnivå till styrande policy.

– Det räcker inte med fina policydokument. Vi måste också fundera på vad vi värderar, hur vi utbildar tränare och vad vi faktiskt väljer att finansiera, säger Astrid Schubring.

Nästa steg – mot mer tillämpad kunskap

Forskningsöversikten har tagit två år att genomföra och har samlat forskare från flera discipliner i ett gemensamt arbete. Studien har publicerats i den högt rankade tidskriften Sustainable Development, som har en accepteringsgrad på endast sju procent.

– Vi är väldigt glada att ha fått in artikeln där. Nu arbetar vi vidare med en uppföljande studie som ska gå djupare in i vad som faktiskt underlättar respektive försvårar en hållbar utveckling i ungdomselitidrotten, säger Astrid Schubring.