Hoppa till huvudinnehåll
Bild
Lengson Ngwasi disputation 11 november 2021
Länkstig

Små prefix med stor betydelse i avhandling om bantuspråk

Publicerad

I en ny avhandling analyseras det reflexiva prefixet i fyra bantuspråk. Förutom att bidra till ny språkvetenskaplig kunskap innebär forskningen också dokumentation av hotade språk som är knapphändigt kartlagda.
– Det här är viktigt för kommande generationer, säger Lengson Ngwasi som nyligen disputerade i ämnet afrikanska språk vid institutionen för språk och litteraturer.

Bild
Lengson Ngwasi, disputation 15 november 2021

När Lengson Ngwasi växte upp på landsbygden i distriktet Kilolo i Tanzania väcktes tidigt drömmen om att bli lärare. Lärarna var de mest välutbildade i byn och en av Lengsons släktingar undervisade.

– Jag såg att han levde ett bättre liv och det inspirerade mig. Det var svårt att ha några drömmar om framtiden där jag växte upp, men jag visste att jag ville skapa en bättre tillvaro för min mamma som var ensam med fyra barn.

Intresse för matematiska ekvationer

Under skoltiden var det framför allt de naturvetenskapliga ämnena som fångade Lengson Ngwasis intresse: allra roligast var matematiska ekvationer och fysikaliska lagar. Nu blev han inte naturvetare, men han ser många likheter mellan naturvetenskap och lingvistik.

– I lingvistik måste du leka med regler och formler och testa dig fram, speciellt inom bantuspråk. Verben är väldigt intressanta. De är agglutinerade, det vill säga du har att göra med många prefix och suffix. Det ligger väldigt nära matematik och fysik och till och med kemi.

I hans avhandling The Multiple Functions of the Reflexive Prefix in Hehe, Sukuma, Nilamba and Nyaturu analyseras fyra bantuspråk i Tanzania. Hehe är, tillsammans med swahili, hans eget modersmål och det var när han började jämföra de båda språken som intresset för reflexiva prefix väcktes. I grammatik innebär reflexiv att något refererar till sig självt. På exempelvis svenska uttrycks det med reflexivt pronomen, ”Hon kammade sig”, där sig är reflexivt pronomen.

Reflexiva prefix med fler funktioner

Avhandlingen visar att de fyra språken, till skillnad från många andra bantuspråk, använder det reflexiva prefixet inte bara för att koda reflexivitet, utan också framför allt reciprocitet (ömsesidighet – exempel: John och Mary såg varandra).  

Det reflexiva prefixet har med andra ord fler funktioner – något som tidigare inte kartlagts lika djupgående och systematiskt inom bantuspråk i det här geografiska området.

Analysen har gjorts inom ramen för grammatikaliseringsteori där det mesta är baserat på stora, välkända språk. I sin avhandling visar Lengson Ngwasi att användandet av reflexiva prefix inte nödvändigtvis följer de etablerade antagandena.

– Resultaten sänder en signal till andra lingvister och forskarvärlden att vi måste göra mer och ta reda på vad datan, och speciellt rådatan, från de här språken verkligen säger om de etablerade teorierna, säger han.

Swahili och engelska dominerar

För någon som är intresserad av lingvistik är språkfamiljen bantu en guldgruva. Bara i Tanzania talas över 150 språk och dokumentationen är ofta skral. För Lengson Ngwasis språk hehe finns till exempel ingen samlad grammatika. Tiden börjar också bli knapp – swahili och engelska tar över alltmer på bekostnad av mindre och lokala bantuspråk.  

–  Swahili är det officiella språket. Det är lingua franca och oavsett vad du tycker om det så måste du lära dig det. Det är skolsystemets språk, så det finns inget alternativ. Sedan har vi engelskan och allt fler sätter sina barn i engelska skolor. Tyvärr ägnar inte regering och politiker mycket uppmärksamhet åt bantuspråken.

Varför är det viktigt att dokumentera språk och deras uppbyggnad?
– För att man inte kan separera språk och kultur. Språk bär på så mycket information om kulturen och samhället. Så för kommande generationer är det här väldigt viktigt. Jag vill lämna något efter mig till dem.

Ser fram emot undervisning

Efter drygt fyra år som doktorand på institutionen för språk och litteraturer återvänder han nu till Tanzania där en tjänst på University of Dar es Salaam väntar.

Vad ser du mest fram emot nu efter disputationen?
– Att träffa min familj. Min son har ställt samma fråga varje dag: ”När kommer du hem? När kommer du hem? När kommer du hem?”. Han är fem år och jag ser fram emot att tillbringa mycket tid med honom.  

Och yrkesmässigt?
– Jag vill fortsätta forska och dokumentera, framför allt mitt språk hehe. Jag vill ta fram en grammatika för hehe, det är min dröm. Och så ser jag väldigt mycket fram emot att undervisa. Det är det jag älskar allra mest.

För lärare blev han. Inte i hembyns låg – och mellanstadieskola, utan på Tanzanias största och äldsta universitet.

Av: Janna Roosch

Lengson Ngwasi
  • Ålder: 34 år
  • Familj: mamma, pappa, tre systrar, fru, son på fem år
  • Bor: Flyttar tillbaka till Dar es Salaam efter drygt fyra år som doktorand i Göteborg
  • Intressen: Fotboll, att jogga – sprang Göteborgsvarvet 2019
  • Aktuell: Disputerade 15 november med avhandlingen The Multiple Functions of the Reflexive Prefix in Hehe, Sukuma, Nilamba and Nyaturu

Läs avhandlingen här:
https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/69663/1/gupea_2077_69663_1.pdf