Skrämmande skönheter

För den som intresserar sig för dinosaurier – och vem gör inte det? – finns en närmast outtömlig källa av kunskap att ösa ur, inte minst för att ständigt nya upptäckter håller entusiasmen igång. För två år sedan gjordes exempelvis ett särskilt spektakulärt fynd i Kanada av ett fossil som också hade kvar delar av mjuk vävnad. Det kan man läsa om i bloggen Dinosauria där också djurets namn, Zuul crurivastator, får sin förklaring.

– Dinosaurien är uppkallad efter en demon i filmen Ghostbusters. Det är inte första gången dinosaurier får namn efter företeelser i populärkulturen; Dracorex hogwartisa är exempelvis döpt efter trollkarlsskolan i Harry Potter. Dinosaurier kan också få namn på det språk som talas av ursprungsbefolkningen där fyndet gjorts, som det inuitiska namnet på dinosaurien Ugrunaaluk kuukpikensis. Tidigare namngavs djuren ofta för att hedra en viss person eller för att karaktärisera en särskild egenskap, som den berömda Tyrannosaurus rex.

Miljöhistoria

Det är inom sin forskning om miljöhistoria, särskilt om visuella representationer av naturen, som Björn Billings dinosaurieintresse kommer in. Djuren förenar nämligen på ett alldeles särskilt sätt naturvetenskaplig forskning med kulturella föreställningar och praktiker.

– Eftersom fossilfynd i allmänhet är fragmentariska, måste det bristfälliga materialet monteras på ett lämpligt sätt för att bli begripligt. Under rekonstruktionen passerar fyndet många olika händer som tillhör forskare, konstnärer, hantverkare och tekniker, och blir på så sätt också en konstruktion. Alla har egna föreställningar om hur djuret kan ha sett ut, som bland annat påverkas av tidsanda och estetik, och det slutliga resultatet beror därför lika mycket på alla dessa idéer som på själva fynden.

Dinosaurien blir på så sätt ett dynamiskt objekt som kan tjäna många olika syften, påpekar Björn Billing. De urtida djuren har använts för att bekräfta Darwins evolutionsteori men, paradoxalt nog, också för att verifiera kreationismen med hänvisning till paleontologins hypotetiska grundval och fragmentariska empiri.

– Inom populärkulturen skildras skräcködlor ofta som blodtörstiga men ointelligenta djur. Vi sekelskiftet kunde berättelserna handla om en okänd dal där urtidsdjuren lyckats överleva medan dagens filmer snarare skildrar maktgalna vetenskapsmän som återupplivar utdöda monster. Men djuren kan också vara gulliga mjukisdjur i barnprogram och tecknade filmer. Många tjusas av de väldiga djurens kusliga skönhet, och med ny forskning som bland annat visar att flera arter var intelligenta med ett utvecklat socialt liv, ökar fascinationen för de här imponerande varelserna.

Vanligt motiv i konst

Annons för Sinclair Oil i samband med världsutställningen i Chicago 1933.

Dinosaurier används också i reklam, bland annat har Sinclair Oil en grön brontosaurus i sin logga, berättar Björn Billing.

– Fossilen kan vara föremål för stölder och illegal handel, men de kan även utgöra en del av ett lands nationella stolthet. Repatriering av utsmugglade fynd kan exempelvis vara ett sätt att stärka banden mellan olika nationer. Inte minst i USA är skräcködlor populära. Varje delstat har sin egen dinosaurie, ungefär som vi har landskapsblommor, och ett extremt exempel är den lilla staden Dinosaur i Colorado där alla gator har namn efter dinosaurier.
Dinosaurier förekommer också ofta i konst. Crystal Palace Park i London har exempelvis en samling dinosaurier i armerad betong från 1854 som inte längre uppfattas som vetenskapligt korrekta men ändå är ett populärt kulturminnesmärkt utflyktsmål.

Ännu mer uppskattad är dock Dippy.

– Denna 21 meter långa Diplodocus carnegii donerades av industrimannen Andrew Carnegie 1905 till Naturhistoriska museet i London. Dippy har blivit något av en nationell maskot i Storbritannien och har både en egen Facebook-sida och ett Twitterkonto.

Det är skälet till att Dippy också spelat en politisk roll, bland annat i miljörörelsen.

– När medlemmarna i Extinction Rebellion den 27 april protesterade mot klimatförändringarna genom att lägga sig ner på marken och spela döda, valde ungdomar i Glasgow att göra det just runt Dippy, som var på tillfällig utställning där. Symboliken var tydlig, dinosaurierna dog ut under det femte massutdöendet på jorden, risken finns att vi människor nu är på väg att utrota oss själva under en sjätte katastrof.

Dinosauriernas öde

För till de många skäl som finns att intressera sig för dinosaurier hör också en gåta: hur kommer det sig att dessa mäktiga djur, som dominerade jorden i ofattbara 165 miljoner år, kunde dö ut, tydligen ganska plötsligt, på grund av ett överraskande meteoritnedslag?

– Med modern teknik kan man inte bara lära sig mer om dinosaurierna själva utan också om den värld de levde i, förklarar Björn Billing. Och det finns fakta som pekar på att de var på tillbakagång redan före meteoriten. Bland annat verkar de ha drabbats av epidemier samtidigt som livsbetingelserna försämrades när uppkomsten av gräs och blommor förändrade luftens kemiska sammansättning. Det finns alltså all anledning för oss moderna människor att fundera över dinosauriernas öde. Bloggen Dinosauria är ett lekfullt sätt att reflektera över de här fantastiska djuren men också över vår egen, mänskliga evolution.

Texten publicerades ursprungligen i GU Journalen nr 3 2019.