Skånskans skorrande ”r” hotat
Det typiska skånska r:et tycks vara på tillbakagång. Pågående forskning vid Göteborgs universitet pekar mot att skånska ungdomars dialekt har förändrats och har ett mer standardsvenskt r-ljud.
Tungspets-r, alltså ett mer rullande r-ljud som uttalas längre fram i munnen, vinner mark bland ungdomar i Skåne. Greta Horn är doktorand i nordiska språk och undersöker variationen i skånskan hos unga talare i Helsingborgsområdet. Hon har intervjuat ett 20-tal gymnasieungdomar som har fått berätta om skola, fritid och framtidsdrömmar, men också om sin syn på hur de själva och andra pratar och vad de tänker om dialekter i allmänhet.
- I mitt avhandlingsmaterial är det en fjärdedel av ungdomarna som använder tungspets-r. Det har tidigare förutspåtts av forskare att tungspets-r skulle sprida sig i södra Sverige på det skorrande tungrots-r:ets bekostnad. Det ser ju onekligen ut som om en förändring åt det hållet är på gång, i alla fall bland yngre människor, säger Greta Horn.
I undersökningsmaterialet talar dessutom ännu fler ungdomar med supradentaler, ett drag som tidigare bara förekommit i dialektområden med tungspets-r. Med superdentaler smälter r-ljudet ihop med konsonanten efter, till exempel i ordet barn, där r och n blir ett enda ljud. I skånskan och andra dialekter med tungrots-r har man däremot uttalat barn som 'baRn', då tungrots-r och n blir varsitt ljud. Nu hör man alltså supradentaler även bland unga skåningar, ett fenomen som inte uppmärksammats så mycket i skånskan tidigare, menar Greta Horn.
- Vi vet inte hur snabbt förändringen av r-ljudet i skånskan går, eller om det kanske är en trend som kommer att avta.
Framtidsplaner kan påverka skåningarnas uttal
I Greta Horns undersökning kartläggs den dialektala variationen bland ungdomarna och ska sedan relateras till deras anknytning till platsen de bor på och hur de tänker sig sin framtid, till exempel om de vill bo kvar eller flytta från området. Det finns tidigare forskning som visar att det hörs på talet vart man orienterar sig i framtiden.
- Jag tror att det går att dra en del sådana slutsatser, men jag tror också att det finns andra omständigheter som också spelar roll för hur dialektalt man pratar, säger Greta Horn.
Olika slags dialektutjämning
- Man pratar ju allmänt om att det finns en dialektutjämning i samhället idag. Dialekter utjämnas oftast i riktning mot något sorts standardspråk som vanligen är förknippat med högre prestige, berättar Greta Horn.
Dialekter kan också utjämnas regionalt, att ett dialektdrag blir vanligare i ett större geografiskt område men fortfarande tillhör en viss dialekt. Då blir förändringen att dialekten inte skiljer sig lika mycket mellan olika platser, utan blir mer likartad över en större region.
Många kan relatera till dialekter
De senaste dagarna har flera medier uppmärksammat Greta Horns pågående forskning.
- Jag hade verkligen inte förväntat mig detta intresse kring min forskning. Samtidigt har jag förmånen att få forska inom ett område som är tacksamt att prata om eftersom nästan alla kan relatera till dialekter. Det är dessutom spännande att kartlägga hur språket används i samtiden, även om vi inte vet vart just den här språkförändringen tar vägen. Språk och språkförändringar görs av dem som använder språket, så det är bara att vänta och se.
Text: Karin Wenzelberg
Kontakt: Greta Horn, doktorand: greta.horn@svenska.gu.se
Karin Wenzelberg, kommunikatör: karin.wenzelberg@svenska.gu.se, 076-618 45 32
