Bild
Genrebild: par ute på promenad i naturen
Foto: iStock
Länkstig

Sahlgrenska akademins första öppna nätbaserade kurs har lanserats

Publicerad

Inom ett universitetsgemensamt projekt har nu Sahlgrenska akademin utvecklat sin första nätbaserade kurs, öppen för alla som är intresserade av hälsonyttan av fysisk aktivitet. Kursen ger grundläggande kunskaper om levnadsvaneförändringar och om hur man kan mäta fysisk aktivitet.

Kursen heter Lifestyle Habits – an Introduction to Physical Activity and Health och ges på engelska. Kursen består av tre olika moduler. Den första delen ger grundläggande kunskaper om hälsonyttan av fysisk aktivitet, den andra delen handlar om beteendeförändring och den sista delen ger kunskap om hur man kan mäta fysisk aktivitet på bästa sätt.

För en bred allmänhet

Kursen har tagits fram av Centrum för hälsa och prestationsutveckling (CHP), en universitetsgemensam centrumbildning som drivs av Institutionen för kost- och idrottsvetenskap och Sahlgrenska akademin. Både seniora och juniora forskare har bidragit i utvecklingen av kursen. För doktoranderna har arbetet blivit lite som grädde på moset i forskarutbildningen, där utvecklingen av modulerna gett dem möjlighet att omsätta och presentera sin kunskap. En av dem är Frida Nilsson, som fokuserat på den första grundläggande delen.

Bild
porträtt Frida Nilsson
Frida Nilsson
Foto: Elin Lindström

– Jag tyckte bara det var kul att arbeta med kursmaterialet. Det är ett jätteroligt initiativ, och ett bra sätt att möjliggöra och tillgängliggöra forskning för allmänheten, säger hon.

Stegvis mer avancerad

Kursen består av korta filmade föreläsningar och inläsningsmaterial. Allt material är faktagranskat, men när kursen nu lanserats blir den första tiden en testperiod för de animeringar som ingår. De tre modulerna avslutas med självrättande testfrågor, som man måste klara av för att få gå vidare till nästa del.

Bild
porträtt Mats Börjesson
Mats Börjesson
Foto: Elin Lindström

– Kursen blir mer avancerad för varje steg. Den sista delen handlar om hur man mäter fysisk aktivitet, och ger mer att hugga tag i. Att förstå hur man bäst mäter olika former av fysisk aktivitet är i allra högsta grad är en aktuell fråga även för oss forskare. Även om vårdpersonal inte är den primära målgruppen ser vi en fördel för dem som arbetar med fysisk aktivitet på recept att förstå de möjligheter och fallgropar som mätning av fysisk aktivitet innebär, säger Mats Börjesson, professor i idrottsfysiologi vid Sahlgrenska akademin, en av föreståndarna för Centrum för hälsa och prestationsutveckling (CHP) och ansvarig ämnesexpert för projektet DURK-levnadsvanor.

Potential att byggas ut

Kursen är Sahlgrenska akademins bidrag till projektet Delningskultur för utbildning, rekrytering och kunskapsutveckling (DURK) inom Göteborgs universitet, där varje fakultet tagit fram en öppen nätbaserad kurs. Flera av dessa kurser är nu tillgängliga i en extern version av Canvas, som inte kräver xkonto av användarna.

Daniel Wennerlund har varit lokal projektledare för kursen på CHP, med samordning och tekniskt stöd:

Bild
porträtt Daniel Wennerlund
Daniel Wennerlund
Foto: Elin Lindström

– Syftet har varit att ta fram ett koncept. Vi hade gemensamma workshops som landade i att vi medvetet valde att lägga kursen på grundläggande en nivå, med tanken att det ska vara lätt att skala upp med fler moduler. Vi har redan mycket material som vi skalat av under arbetet med kursen som kan ingå om vi senare bygger ut kursen.

Slutrapport inom kort

DURK-projektets uppdrag är att utveckla modeller och struktur för öppen, nätbaserad och avgiftsfri utbildning. Tanken är att stärka universitetets relevans som samhällsaktör och att utveckla samarbetsformer för möten mellan akademi och samhälle.

Bild
porträtt Pauli Kortteinen, vicerektor för utbildning vid Göteborgs universitet.
Pauli Kortteinen, vicerektor för utbildning vid Göteborgs universitet.
Foto: Johan Wingborg

– Satsningen på öppna nätbaserade kurser för allmänheten ligger helt i linje med Göteborgs universitets mål och strategier för att främja livslångt lärande och breddad rekrytering och även breddat deltagande, kommenterar Pauli Kortteinen, vicerektor för utbildning.

DURK-Projektet har finansierats med medel från regeringens satsning på stärkt distansutbildning och fler öppna kurser vid universitet och högskolor. Vid årsskiftet ska projektet utvärderas.

– Med utgångspunkt i DURK:s slutrapport kommer vi under våren 2022 att ta ställning till om, hur och i vilken omfattning resurser ska avsättas för att fortsätta att utveckla och marknadsföra dessa kurser, berättar Pauli Kortteinen.

DURK-projektets nätbaserade kurser:

  • Filmisk gestaltning, rytm
  • Hållbar utveckling genom turism och evenemang
  • Lifestyle Habits – an Introduction to Physical Activity and Health
  • The Problem of Antibiotic Resistance
  • Teaching and Learning About Sustainability
  • Verktygslåda för hållbart studieliv