Hjärntrötthet kan uppstå efter olika skador och sjukdomar som påverkar hjärnan, som hjärnskakning, stroke och vissa demenssjukdomar. De drabbade upplever en mental trötthet i kombination med mycket långsam återhämtning. Exempel på symtom är stresskänslighet, sömnstörningar och huvudvärk efter mental aktivitet.
– Trots att uppskattningsvis hundratusentals svenskar är drabbade av hjärntrötthet saknas nationella riktlinjer och standardiserade metoder för diagnostik och behandling, säger doktorand Gustaf Glavå.
Skillnader i aktivitet på hjärnavbildningar
Gustaf Glavå har undersökt olika aspekter av hjärnans funktion och den kognitiva kapaciteten hos personer med hjärntrötthet. Med hjälp av funktionell hjärnavbildning, som mäter hur olika områden i hjärnan aktiveras, samt kognitiva tester och enkäter, jämfördes en grupp friska deltagare med personer som lider av hjärntrötthet. Resultaten visade att de hjärntröttas kognitiva funktion skiljde sig från de friskas. Bland annat presterade de långsammare i flera kognitiva tester och uppvisade andra mönster av aktivitet i hjärnan på hjärnavbildningarna. Gustaf Glavå poängterar att studien var småskalig och att resultaten behöver bekräftas i fler studier.
– Även om studiens resultat är preliminära så kan de leda till nya sätt att identifiera hjärntrötthet och ge större förståelse för orsakerna bakom problemen. Det kan i sin tur leda till att vården blir bättre på att diagnosticera och behandla hjärntrötthet, säger Gustaf Glavå.
Två olika psykologiska behandlingar minskade symptomen
Han har även utvärderat två typer av psykologisk gruppbehandling som tränar deltagarna i vad som på engelska kallas ”mindfulness”, vilket på svenska brukar översättas till medveten närvaro.
Den första metoden är ny och heter ”Brain Fatigue and Mindfulness” (BF-M). Programmet är utvecklat specifikt för hjärntrötthet och innehåller både utbildning om hjärntrötthet och övningar i medveten närvaro. De patienter som prövade behandlingen angav att den hade en symptomlindrande och ångestdämpande effekt. Deltagarna uttryckte vidare att det var viktigt att träffa andra med hjärntrötthet och utbyta erfarenheter och att få kunskap och verktyg för att bättre kunna hantera hjärntröttheten i vardagen.
Den andra psykologiska gruppbehandlingen som undersöktes var ”Mindfulness-Baserad Stressreduktion” (MBSR) som tidigare har visat sig kunna minska symptom på hjärntrötthet. Det har dock saknats kunskap om varför patienterna blev hjälpta av den. För att studera detta genomfördes intervjuer och resultaten visade att deltagarna upplevde liknande fördelar som med metoden BF-M.
– Förhoppningen är att avhandlingen ska bidra till att öka förståelsen för hur personer med hjärntrötthet skiljer sig från friska personer vad gäller hjärnfunktion och kognition och att de två behandlingsmetoderna, efter ytterligare utvärderingar, kan användas inom sjukvården vid rehabilitering av hjärntrötthet, säger Gustaf Glavå.
Text: Katarina Englund
