Nytt forskningsprojekt om engagerad litteratur
Under två år kommer Karl Ågerup att arbeta på institutionen för litteratur, idéhistoria och religion för att forska om engagerad litteratur. Fokus kommer att ligga på författaren Jean Genet, som bland annat tog ställning för Svarta pantrarna och palestinierna.
Karl Ågerup har en tvåårig anställning som postdoktor i litteraturvetenskap, och ska under den tiden fördjupa sig i så kallad engagerad litteratur, en sorts politisk litteratur. I första hand ska han studera den franske författaren Jean Genet (1910–1986), som blev politisk huvudsakligen under slutet av sitt liv.
– Han engagerade sig tydligt för några olika minoritetsgrupper, till exempel Svarta pantrarna i USA och palestinierna. Samtidigt är han en ”riktig” författare med ett väldigt poetiskt sätt att skriva. Mina frågeställningar handlar om hur de där två delvis olika verksamheterna – politik och poesi, litteratur – kan fungera tillsammans, och vad det skapar för spänningar i texten och i läsningen, säger Karl Ågerup.
Han menar att det kan vara svårt för mottagaren att reda ut vad som ska läsas symboliskt och vad som inte ska det. Just i fallet Jean Genet har författarens politiska engagemang lett till en debatt om huruvida han var antisemit eller inte.
– Man har misstänkt att han har engagerat sig för palestinierna för att han egentligen är antisemit. Det finns lite att reda ut där, framförallt i receptionen av hans politiska författarskap.
Karl Ågerups forskningsprojekt är på sätt och vis kopplad till hans avhandling, som blev klar år 2013 vid Stockholms universitet. Där skrev han om en litterär strömning han kallade för didafiktion: när litteratur blandas med ett uppdrag. Författaren vill nå ut med något, ge läsaren en lektion.
Den gången jämförde han tre författare: Michel Houellebecq, provokativ samhällsskildrare som skriver om sitt hemland Frankrike, algeriske Yasmina Khadra (pseudonym för Mohammed Moulessehoul), som skriver romaner om terrorism, och Robert Bober, en judisk filmskapare och författare som växte upp som flykting i Paris under andra världskriget.
– Jag jämförde de här tre författarskapen som exempel på hur samma typ av spänningar kan uppstå mellan den historiska förankringen och idén om att litteraturen ska uppfinna en egen värld. Nu gör jag ungefär samma sak men fokuserar på en enda författare under en kort tidsperiod, precis i slutet av hans liv.
Karl Ågerup har en tvåårig anställning som postdoktor i litteraturvetenskap på institutionen för litteratur, idéhistoria och religion från den 1 augusti 2015. Hans tjänst innebär 80 procent forskning och 20 procent övrigt, exempelvis undervisning. Tidigare har han mest undervisat om fransk 1900-talslitteratur.