Ny artikel lyfter livsöden vid sovjetisk missilhangar på Kuba
Genom ett forskningsprojekt på Kuba vill Håkan Karlsson, professor i arkeologi vid Göteborgs universitet, lyfta bortglömda aspekter av Kubakrisen. I en ny vetenskaplig artikel tittar han tillsammans med kollegan Anders Gustafsson närmare på olika livsöden vid en övergiven sovjetisk missilhangar.
Den före detta missilhangaren står fortfarande intakt på den gamla sovjetiska kärnvapenbasen El Cacho på Kuba. I artikeln fokuserar författarna på hangarens livsöde; var har den stått tidigare och vad den har använts till efter krisen.
– Tidigare stod hangaren i Ukraina, närmare bestämt i Krementjuk. Efter krisen på Kuba användes den som bostad för en trebarnsfamilj mellan 1962–1964, som officersmäss från 60-tal till 80-tal och som regementsmuseum från 80-tal till 2010.
Forskningsprojektets syfte är att med hjälp av materiella och immateriella historier och berättelser komplettera den övergripande berättelsen om Kubakrisen. Detta för att skapa fler dimensioner – inte minst mänskliga sådana – som kan leda till en fördjupad förståelse av krisen.
– Generellt kan sägas att missilkrisen är beforskad av historiker på detaljnivå, inte minst rörande de militära ansträngningarna, personligheten hos supermakternas ledare och den diplomatiska lösningen. Men innan vårt projekt hade ingen närmat sig frågan om vad som finns kvar i form av materiella och immateriella lämningar på den kubanska landsbygden. Det handlar om anläggningar som utgjorde krisens geografiska epicentrum.
Projektet har drivits i 12 år och är ett samarbete mellan svenska arkeologer och kubanska historiker, antropologer och arkeologer. Inom projektet har både arkeologiskas metoder som kartering och utgrävning, och antropologiska metoder som intervjuer använts för att samla in källmaterial.
– Materiella och immateriella berättelser bidrar till en fördjupad förståelse av krisen på olika plan. Intervjuerna tillför en mänsklig dimension som helt saknas i metaberättelsen om krisen. 
De arkeologiska undersökningarna säkrar materiellt källmaterial men blir också ett forum för att framkalla berättelser ur människors minnen. Ting väcker alltid tankar och minnen.
För närvarande produceras en utställning om krisen och projektet vid Västergötlands länsmuseum som kommer att vara en del av museets sommarutställning med ett samtidasarkeologiskt tema. Utställningen är ett samarbete mellan Västergötlands länsmuseum, institutionen för historiska studier vid Göteborgs universitet, regionmuseet i Los Palacios och Svenska Ambassaden i Havanna. Tanken är att en del av den ska ställas ut i Havanna i oktober 2018 och sedan skänkas till regionmuseet i Los Palacios för att ställas ut permanent i den före detta missilhangaren.
"Missilkrisen var ett av de mest kritiska ögonblicken i människans historia då det otänkbara – ett totalt kärnvapenkrig mellan USA och Sovjetunionen – var nära förestående."
De kubanska myndigheterna avser även att anlägga en kultur- och naturpark i det område som utgörs av den före detta basen. Det finns intresse att försöka få till stånd någon form av antikvariskt skydd för den materiella kultur som fortfarande återfinns på baserna.
– Missilkrisen var ett av de mest kritiska ögonblicken i människans historia då det otänkbara – ett totalt kärnvapenkrig mellan USA och Sovjetunionen – var nära förestående. Det är viktigt att dokumentera krisens lämningar på den kubanska landsbygden innan de försvinner. Denna kris kan lära oss att bortom de historiska händelsernas metaberättelser finns alltid materiella och immateriella spår som berättar en annan, mer mänsklig, historia. Ett besök på platserna kan också leda till reflektioner kring nödvändigheten av fredliga lösningar av till synes olösliga konflikter.