Hoppa till huvudinnehåll
Länkstig

När Platon möter det moderna - nytt projekt inom idéhistoria

Christine Quarfood, lektor i idéhistoria, har fått medel från Vetenskapsrådet för ett projekt som drar igång i höst och ska sträcka sig över tre år.

VChristine Quarfoodad ska du forska om?

– Det ska handla om platonismens möte med det moderna. Frågeställningen cirklar kring om platonismen som idébank kan få en radikal potential i mötet med moderna tänkare. Det finns en ganska gängse bild av platonismen som något ålderdomligt och förlegat, och det fanns en väldigt stark Platonkritik under 1900-talet. Jag har hittat några tänkare under sent 1900-tal som menar att Platon angår vår tid. De har velat uppdatera det platonska och har använt sig av Platons idéer för sitt eget tänkande.

Kan du ge något exempel på en idé från Platon som går att applicera på nutiden?

– En viktig grundtanke hos Platon är att sanningen finns i sig själv: vi kan komma åt en sanning, den är inte bara subjektiv och relativ. Men under 1900-talet och början av 2000-talet har relativismen varit väldigt dominant, och då kan platonismen framstå som något ålderdomligt. De tänkare jag tittar på försöker förankra sig i det mer objektivistiska sanningsbegreppet. Om ordet sanning ska ha någon mening kan det inte reduceras till enbart tyckande, något som kan variera från person till person. De tre tänkare jag ska titta på är sinsemellan mycket olika, men de är samtliga ganska kritiska till en mer postmodern hållning där allt är upplöst i olika positioner.

Vad är det för tre tänkare du ska titta på?

– Iris Murdoch, irländsk moralfilosof och författare, Hans-Georg Gadamer, tysk hermeneutiker, och så fransmannen Alain Badiou, marxistisk filosof. Jag har valt dem för att de representerar olika stora strömningar inom modern filosofi – existentialism, hermeneutik och marxism. Inom de fälten har det varit vanligt att man har förkastat det platonska arvet som en konservativ hållning, men de här tre tänkarna går tvärtemot och lägger sig till med en platonsk omtolkning. Det är inte den traditionella Platonbilden de försöker förmedla, utan det är en Platon för vår tid. Det är just mötet mellan Platon och de strömningar de representerar som jag skulle vilja undersöka lite närmare.

Förra året fick du Humanistiska fakultetens pedagogiska pris, vilket innebar 100 000 kronor som ska användas till förkovran. Har du hunnit göra något för pengarna?

– Inte ännu, men jag planerar att göra en forskningsresa till Paris för att undersöka terrängen litegrann, göra litteratursökningar och besöka Badious seminarium. Sedan blir det kanske fler forskningsresor, till Murdocharkivet vid Kingston University exempelvis.

Bild: Johan Wingborg