Mer forskning krävs för att förstå våldsbejakande extremism

Våldsbejakande extremism kräver ofta frihet åt sig själva, men avskaffar gärna andras frihet och säkerhet. Men hur ser Göteborgs universitet på sin egen forskning i relation till samtidens extremistiska utmaningar?

Med avstamp i en forskarantologi om våldsbejakande extremism (SOU 017:67), diskuterades de här frågorna på ett seminarium på Jonsereds herrgård med rubriken Extremismen och rättsstaten – ett forskningsperspektiv.

Medverkade på seminariet var Helene Lööw docent i historia, Uppsala universitet, Rangnar Nilsson fil.dr. i idéhistoria, forskningsrådgivare vid Forsknings- och innovationskontoret, Göteborgs universitet, Christer Mattsson, föreståndare för Segerstedtsinstitutet, Göteborgs universitet, Tormod Otter Johansen, doktorand i offentlig rätt, Göteborgs universitet, Görel Granström docent i juridik, Umeå universitet och Ingrid Sahlin professor i socialt arbete, Lunds universitet.

Helene Lööw inledde med ett anförande om vikten av seriös forskning när det kommer till frågor som rör extremism och yttrandefrihet. Hon problematiser också forskarens roll i samhällsdebatten och konstaterar att det finns brister inom vetenskapen vad det gäller att offensivt identifiera vilka behov som finns när det kommer till den här typen av frågor. Helene Lööw menar att det finns en brist på forskningsmiljöer av det slaget. Hon efterlyser därför ett tvärvetenskapligt nationellt doktorandprogram - en ny generation kommer nya frågor - och likaså utlysning av ytterligare forskningsmedel.

Rangnar Nilsson poängterade vikten av att identifiera den egna forskningen. Hon menar att ingen annan har rätt att definiera gränserna för forskning med exempelvis hot- och våldsstrategier. Forskarsamfundet är måna om förhålla sig till de här frågorna på ett så konstruktivt sätt som möjligt, menar hon och konstaterar det därför inte finns någon risk för att innehållet i forskningen påverkas av tryck från opinionen.

Andra frågor som lyftes i den efterföljande diskussionen rörde ämnen som sekretess, välfärdssamhällets resurser för att skydda när det gäller både för individers skull och för samhället skull. Seminariet resonerade även kring frågor som rörde sociala medier, fake news och på vilka arenor som extremismen rör sig idag jämfört med tidigare. Man diskuterade även hatbrott, brottsprevention och hur extremismen ser ut och bemöts i övriga Europa.

Om Jonseredsseminariet

Heldagsseminariet Extremismen och rättsstaten
– ett forskningsperspektiv var det tredje seminariet i serien Yttrandefrihetens gränser, och anordnades den 16 april av Jonsereds herrgård, Forsknings- och innovationskontoret samt Juridiska institutionen vid Göteborgs universitet. Fortsättning planeras i seminarieserien.