Märkliga religiösa drömmar vanliga i Nepal

Drömmar är allmänmänskliga erfarenheter som fångas upp i folktraditioner och religiösa ritualer. Vilken relevans de tillskrivs härrör ofta från drömmarens engagemang för framtiden, välgång samt hälsa. Religiösa drömmar upplevs angelägna när de representerar interagerande övernaturliga gestalter med information av strategiskt värde för människor.

Kontraintuitiva processer

I ett forskningsprojekt har religionsantropologen Andreas Nordin tillsammans med psykologiforskaren Pär Bjälkebring undersökt i vilken utsträckning innehållet i religiösa drömmar visar spår av så kallade ”kontraintuitiva” processer.

Kognitiv religionsforskning har de senaste åren undersökt förekomsten av övernaturliga aktörer (”supernaturalism”) i religiösa koncept. Dessa förekomster karaktäriseras av kontraintuition i en specifik kognitiv betydelse: De bryter mot allmänna intuitiva antaganden som människor har om varande när det gäller biologi, fysik och om sociala och motivstyrda aktörer.

– Särskilt i en typ av religiösa koncept som förknippas med ”supernaturalism” tycks teorin om kontraintuition bidra med solid vetenskaplig förklaring till märkbarhet och kognitiv särart. Forskningsfronten är relativt enig om att denna kognitiva särart kan göra sådana religiösa begrepp mer relevanta och lättare att tillämpa, minnas, kommuniceras och reproduceras kulturellt, säger Andreas Nordin.

Förväntningar kring hur drömmarna ska tolkas

Antropologisk drömforskning noterade tidigt att traditioner världen över förknippar drömmar med ”övernaturliga” gestalter och därför kunde drömmar utgöra en central erfarenhetsbas för religiösa föreställningar generellt. Betydelsen av övernaturliga gestalter i religiösa drömmar i olika kulturer är väldokumenterad.

– Forskningen pekar på en social och kommunikativ sida av märkliga eller religiösa drömmar, samt olika förväntningar som finns kring dessa och hur de ska tolkas, som exempelvis vikten av att ”dela med sig” och berätta för andra om drömmarna, och att drömmar kan uppfattas som omen och tecken på framtida händelser, säger Andreas Nordin.

Religiösa mardrömmar är återkommande i religiösa initiationer och omvändelser och omtalas bland shamaner, helare, profeter och orakel världen över, liksom i samtida religiös fundamentalism. Mardrömmarna ses ofta som varningar från demoner, förfäder eller gudar.

Fältarbete i Nepal

Forskningsprojektet som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Frontiers in Psychology omfattar ett antropologiskt fältarbete i Nepal, där Andreas Nordin främst intervjuat hinduer.

– Projektet skulle kartlägga förekomsten av kontraintuition i religiösa drömmar generellt, och därmed bidra till en mer universell förståelse av deras frekvens och betydelse. Så till vida var fältarbete i just Nepal inte nödvändigt utan andra kulturmiljöer hade varit möjliga, men det var ett effektivt första steg eftersom jag har tidigare erfarenheter från fältarbete bland pilgrimer i Nepalesiska Himalaya.

Runt 60 hinduer intervjuades utifrån den initiala frågan om de mindes någon märklig eller speciell dröm som de haft och kan berätta om.

– De kunde då berätta sådant som att ”Bhagwan (Gud) uppträdde som hälften staty och hälften människa och gav råd” eller att ”en stor orm (’Nag’) uppträdde och viskade” etc. Dessa drömfragment bär båda kontraintuitiva spår i det att de tilldelas psykologisk agens, säger Andreas Nordin.

Kodsystem för kontraintuitiva inslag

För att kunna isolera och analysera förekomsten av förmodat kontraintuitiva inslag i de intervjuades minnesbilder och drömberättelser tillämpades ett kodsystem.

– Två kodare användes, som oberoende av varandra testade kodsystemet, och de uppvisade 95 procent överensstämmelse i hur de oberoende identifierade och analyserade kontraintuitiva inslag i de intervjuades drömmar.

Ett viktigt resultat var att nästan 9 av 10 (87 procent) av drömintervjuerna innehöll minst en form av kontraintuitiv representation.

– Det visar att den typen av dröminslag var vanliga, åtminstone i det kulturella sammanhang som studerades, säger Andreas Nordin.

Aktörer och omöjliga objekt

I de allra flesta fallen, 47 av 57, var de kontraintuitiva objekten aktörer i drömmen. I de resterande tio fallen handlade det om beskrivningar av ”omöjliga objekt”, som exempelvis krukor med en större insida än utsida och liknande objekt.

– Överlag har resultaten bidragit till att visa användbarheten av kodningssystemet för kontraintuition, liksom hur förekommande dessa fenomen kan vara. Det kan vara av stort värde för andra studier inom forskningsområdet men också för tvärkulturella jämförelser mellan olika religiösa traditioner, säger Andreas Nordin.

Läs mer

Forskningsprojektet har genomförts av Andreas Nordin, institutionen för kulturvetenskap, och Pär Bjälkebring, institutionen för psykologi, vid Göteborgs universitet. Den vetenskapliga artikeln Measuring Counterintuitiveness in Supernatural Agent Dream Imagery publicerades i Frontiers in Psychology i augusti 2019.
Länk till artikeln

Kontakt:
Andreas Nordin, tel: 031-786 2356, e-post: andreas.nordin@kultvet.gu.se