Många skillnader mellan dansk och svensk valrörelse
På tisdag den första november är det val till Folketinget, den danska riksdagen. Stefan Ketelsen, universitetsadjunkt i retorik och danska, har följt den danska valrörelsen och hur debatten går inför valet.
− Det finns en rad skillnader jämfört med hur valrörelsen såg ut i Sverige tidigare i höstas, säger han.
I Danmark bildas det oftare nya partier än i Sverige. Två av partierna som ställer upp i valet till Folketinget bildades till exempel i år.
− Man brukar skoja om att det bildas ett nytt parti i månaden. Danmark har en form av partipluralism som ger väljarna möjlighet att rösta på olika partier utifrån samma ”ideologi”. Vi ser till exempel flera gröna och antirasistiska partier, flera högerpartier och också flera mittpartier. Dessutom har vi denna gång tre statsministerkandidater, säger Stefan Ketelsen.
I Sverige blev Sverigedemokraterna näst största parti i höstens val, och på många sätt går det att jämföra med vad som hände i Danmark under 2000-talet då Dansk Folkeparti fick enorma framgångar och satte dagordningen på debatten. Då handlade det också mycket om kriminalitet och invandring, något som finns kvar än i dag, med en viktig skillnad.
− Nu ser vi att inget parti har patent på den frågan. Högersidan i Danmark har därför fått ändra och lägga till i sina budskap. Det handlar bland annat om att göra upp med elitism, alltså Köpenhamn kontra landsbygden.
Köpenhamn vs. landet
Det nystartade partiet Danmarksdemokraterne pratar om en uppgörelse med ”eliten i salongerna i Köpenhamn”, alltså ett väldigt vagt och onyanserat begrepp för ”dom”, alla som bestämmer i huvudstaden och som inte tänker på ”oss” på landsbygden. Denna retorik om "dom" och "oss" har funnits väldigt länge i dansk politik.
− Frågan är ju om inte partiledaren för Danmarksdemokraterne, Inger Støjbjerg, själv tillhörde denna elit under sina många år i Folketinget?
Under en valrörelse försöker politikerna beskriva en verklighet för väljarna. Målet är att få väljarna att hålla med om just deras verklighetsbeskrivning. Detta kan politiker göra på olika sätt, till exempel genom att repetera samma ord flera gånger och ta sig rätten att värdera och ladda ordet med betydelse.
− När världen ser ut som den gör just nu, blir det viktigt för politikerna att skapa en ton av trygghet. Vi ser att Socialdemokratiet har jobbat hårt för att ta ordet ”tryghed” till sig. Bara titta på statsminister Mette Frederiksens valaffisch som säger ”trygt igennem usikre tider” och därefter ”Lad os passe på fremtiden”. Det blir alltså underförstått att en röst på oppositionen är med till att skapa ett mera otryggt Danmark.
Använder sig av TikTok
I Sverige såg vi hur unga väljare flyttade sig mera mot högersidan i senaste valet, och Stefan Ketelsen tror att det kanske blir så i Danmark också. Det är blivit coolt att vara liberal eller konservativ. Men skillnaden mellan Danmark och Sverige är hur det liberala partiet, Liberal Alliance, har använd sig av TikTok för att locka ungdomen. Efter att i förra valet ha förlorat en stor del av sina mandat i Folketinget, har Liberal Alliance nu lanserat sig som ett roligt, coolt och lite busigt parti.
− Bland annat har de visat en reklamfilm på danska TV3 i pausen av en fotbollsmatch, något som är olagligt i Danmark. Men de försvarar sig med att TV3 sänder från Sverige och att det därför var lagligt.
På många sätt är tonen ganska lik i de två länderna, men Stefan Ketelsen tycker sig se skillnader i medias bevakning av valen i de två länderna. I Danmark har det varit ganska sensationspräglat med flera medier som rapporterat om fel politikerna har gjort, både privata och ekonomiska.
− Men tittar man på public-services bevakning av valet, särskilt när SVT och DR välkomnar partiledare till enskilda intervjuer, har SVT gått mycket hårdare fram mot politikerna, medan DR har haft en mera jovial och ”hyggelig” ton.
Hån och smutskastning
Generellt har valrörelsen i Danmark påverkats av en del skandaler. Det har också varit en del smädelse, alltså hån och smutskastning, i media när det gäller politiker. Smädelsen mot Søren Pape, statsministerkandidat från Konservative, gick till och med så långt att några tidningar tryckte sensationshistorier om honom som senare visade sig inte ens vara sanna.
− Søren Pape har haft många personliga kriser i valrörelsen. När han skulle be om ursäkt för att ha kallat Grönland för ”Africa on ice” i en tv-sänd statsministerdebatt, försökte han vända den till att Mette Frederiksen samtidigt skulle be om ursäkt för hanteringen av de danska minkfarmerna under coronapandemin. Det är klart att denna ursäkt inte blev så väl mottagen av grönländska politiker, säger Stefan Ketelsen.
Av: Thomas Melin
- Dronningerunden – ”Drottningrunda”. Efter valet träffar alla partier som blivit invalda i Folketinget drottningen. Anser en majoritet av partiledarna att en viss partiledare ska bli statsminister blir det så och hen får bilda regering. Om det inte finns en majoritet utser drottningen antingen talmannen eller en partiledare till ”kunglig undersöker” och hen får då i uppgift att leda regeringsförhandlingarna.
- Folketing − Riksdagen
- Løsgænger – Partilös kandidat. Danmark har vid två gånger röstat in en partilös kandidat i folketingen.
- Spærregrænse – Spärregel för representation. I Danmark är den 2 procent, alltså mindre än Sveriges 4 procent
- Stemme - Röst
- Stemmesluger – ”Röstsväljare”, en person som får väldigt många röster
- Stemmespild – ”röstslöseri/spill” – de röster som har gått till partier som inte kom över spärren på 2 procent
- Valgflæsk – ”valfläsk”, kan betyda två saker. Dels har det varit tradition att äta fläsk på valnatten, dels de löften politiker ger under en valrörelse för att dra in röster
- Valgkamp – Valrörelse, men det finns inte samma begrepp på dansk. En ”valgkamp” består ju av ordet ”kamp”, men begreppet betyder alla händelser och saker som händer inför ett val.
- Valgplakat − Valaffisch