Förbud mot plastpåsar, bättre återvinningsmöjligheter i gästhamnar och satsningar på kommunikationskampanjer för att ändra människors beteende. Det var några av de idéer som fördes fram under inspirationsdagen Plastbanta Lysekil som hölls under World Ocean Day 8 juni.
Under en intensiv halvdag samlades forskare, elever från gymnasiet, kommunala tjänstemän och andra aktörer på forskningsstationen Kristineberg för att diskutera kreativa lösningar för att minska plasten i havet. Personliga berättelser om insamling av plastskräp längs de bohuslänska stränderna varvades med föreläsningar om undersökningar av mikroplast och större plast i havet. Malin Hageräng och Gabriel Permanto som läser första året på Marint naturbruk vid Gullmarsgymnasiet berättade om hur de jobbar med strandstädning som en viktig del av utbildningen. Deras bilder från strandstädningarna visade stora mängder plastskräp i form av flaskor, rep, plastlådor och plastkorkar. Elevernas strandfynd visade att 95 procent av det plastskräp som plockas kommer från land.
Fredrik Norén som är doktor marin ekologi och jobbar som konsult inom företaget N-research berättade om mikroplast i havet. Han har i olika roller undersökt mikroskräp i havet sedan 2007, men trots att han själv forskat mycket kring mikroplast i havet varnade han för ett för högt tonläge i frågan om mikroplasternas farlighet.
- Sanningssökandet är det viktigaste i min yrkesroll. Om jag inte hittar mikroplast i djurplankton kan jag inte säga att det finns, sa Fredrik Norén.
Han gav däremot förslag på konkreta åtgärder som kan göras för att minska mängden plast i havet, och underströk att kommunerna är nyckelspelare i den här frågan. Det handlar dels om att ta ett större ansvar för avloppsverken, och att man behöver se till att avloppsslammet bränns. När det gäller större plastskräp har gatuhållaren ett ansvar och man borde koppla ihop verksamhetstillstånd med efterlevnad av nedskräpning, menade Fredrik Norén. Driver man ett glasscafé ska det finnas en papperskorg där skräpet kan slängas.
Många av problemen som belystes under temadagen handlade om det större plastskräp som sköljs in över stränderna. Malin Werner från SLU Aqua berättade om hur de undersöker förekomsten av marint skräp i samband med att de genomför trålundersökningar av fisksamhällen både kustnära och längre ut i Skagerack och Kattegatt. Trålningarna har visat att det förekommer mycket mer plast längs kusterna än i öppet hav. I Gullmarn har man hittat mycket skräp i form av agnburkar, ölburkar och tappade fiskeredskap. Ett projekt man satsar på i år går ut på att undersöka förekomst av skräp i magen på havskräftor.
Dagen avslutades med workshops i smågrupper där deltagarna fick diskutera kreativa visioner och kreativa lösningar för att bli kvitt plasten i havet. En återkommande reflektion var att det krävs informationsinsatser och kunskapshöjande åtgärder för att ändra människors beteende och konsumtionsmönster. Evenemanget Plastbanta Lysekil arrangerades av arrangerades av Maritima Lysekil där
bland andra Lysekils kommun, Göteborgs universitet, SLU, Uppsala universitet och Havets Hus i Lysekil ingår.