Hoppa till huvudinnehåll
Bild
Foto: Shutterstock
Länkstig

Kortsiktighet hämmar integrationsprojekt

Publicerad

Nyanlända som tappar motivationen när de slussas mellan likartade satsningar utan röd tråd, integrationsprojekt som avslutas i förtid när pengarna tar slut och bristande framförhållning när det gäller att kunna hantera oväntade händelser som en pandemi. Forskare vid Göteborgs universitet har identifierat flera faktorer som kan vara en förklaring till att många integrationsprojekt inte ger förväntat resultat.

För att öka integrationen och skapa bättre förutsättningar för nyanlända och utrikesfödda att komma in på arbetsmarknaden görs olika satsningar i offentlig, privat och ideell regi. Sådana så kallade integrationsprojekt kan innebära olika typer av stöd, som möjlighet till en arbetsplatspraktik eller mentorskap. Forskning vid Göteborgs universitet visar dock på brister vad gäller organiseringen av många av de här initiativen.

Otydlighet kring ”integration”

I en flerårig studie har forskare på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet identifierat 295 olika integrationsprojekt, vars syfte är att stödja arbetsmarknadsintegration av utrikesfödda i Storgöteborg. Studien bygger på intervjuer med nyanlända, men främst med personer som varit inblandade i integrationsprojekt, samt dokumentation från olika satsningar. Resultatet visar att det finns flera faktorer som kan förklara varför en stor del av integrationsprojekten inte ger något konkret resultat. 

Bild
Andreas Diedrich
Andreas Diedrich forskar kring integration och organisering på Gothenburg Research Institute på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.
Foto: Hillevi Nagel

Studiens huvudförfattare är organisationsforskaren Andreas Diedrich. Han säger att det finns en otydlighet kring vad integration faktiskt betyder, vilket försvårar arbetet med den här typen av satsningar.

− När vi pratar om integration tror vi att alla menar samma sak, men när man börjar reflektera över vad det egentligen betyder att vara integrerad, märker vi vilket svårt begrepp vi har att göra med.

Motivationen minskar

Ett problem är kortsiktighet i organiseringen av de olika integrationsprojekten, både när det gäller finansiering och planering, enligt Andreas Diedrich. Studien visar att det finns en tendens att regelbundet skicka nyanlända från ett projekt till ett annat, utan att aktiviteterna hänger ihop på ett tydligt sätt.

− Att skickas till den ena satsningen efter den andra, som liknar varandra, kan i många fall leda till att motivationen minskar på sikt. Många nyanlända berättar att de deltagit i en rad program och andra initiativ under intrycket att det skulle leda till jobb, men att de känner sig ganska uppgivna när inget händer efter att aktiviteten avslutats.

Studien visar även att det saknas långsiktiga strategier och en förberedelse för oväntade händelser, som pandemin. Men även den stora omorganiseringen av Arbetsförmedlingen har fått betydande konsekvenser för många integrationsprojekt:

− Arbetsförmedlingen har varit en viktig partner i många samverkansprojekt, och omorganiseringen har betytt att myndighetens representanter i vissa fall behövt lämna projekt, samtidigt som det uppstått oklarheter kring vilka integrationssatsningar som ska leva vidare. Det har även inneburit en del ovisshet kring finansiering av framtida integrationssatsningar. Det är inga bra förutsättningar för ett långsiktigt tänk, som är så avgörande i integrationssammanhang.

Andreas Diedrich menar att det finns flera åtgärder att vidta, som att sätta upp konkreta mål för projektet, ha en stabil och långsiktig finansiering och att arbeta pragmatiskt med de förutsättningar som finns.

– Dessutom finns det inte något ”bästa sätt” att hantera integration. Goda exempel behöver anpassas efter lokala förhållanden för att det ska fungera i praktiken.

Att organisera integration av nyanlända och andra utrikesfödda personer på den svenska arbetsmarknaden – från ”flyktingkrisen” till COVID-19 pandemin