Ju fler avvikelser i tarmens och hjärnans funktion en person med IBS har, desto svårare symtom ger tarmsjukdomen, och desto mer negativt påverkas det dagliga livet. En studie från Sahlgrenska akademin tyder på att patienter med IBS bör få behandlingar som riktas mot olika avvikelser samtidigt, både för att förbättra tarmfunktionen och signalerna från hjärnan till tarmen.
IBS (irritable bowel syndrome) är mycket vanligt. Uppemot tio procent av den vuxna befolkningen har den funktionella tarmstörningen i någon svårighetsgrad. För att få diagnosen IBS ska man under lång tid haft magont, förstoppning eller diarré, oregelbunden tarmaktivitet och gasbesvär. De bakomliggande orsakerna är inte helt kända, men avvikelser både lokalt i tarmen och i det centrala nervsystemet anses ha betydelse.
Det finns i dag ingen behandling som botar IBS, men symtomen går att lindra. Det finns läkemedel som på olika sätt kan förbättra tarmfunktionen. I vissa fall ges också behandling som riktas mot hjärnan:
– Det finns studier som visar att hypnos, KBT och antidepressiva läkemedel alla kan ha effekt mot IBS. Synsättet att tarmen och hjärnan samverkar vid IBS börjar få större genomslag, och många mottagningar strävar därför efter att arbeta holistiskt, i multiprofessionella vårdteam, när man möter patienter med IBS, säger Magnus Simrén, professor vid Sahlgrenska akademin, som lett arbetet med den nya studien.
Studien är publicerad i tidskriften Gastroenterology. 400 personer med IBS ingick i studien, och även friska kontrollpersoner. Forskarna mätte avvikelser i tarmen, både när det gäller känslighet och tarmrörelser, och studiedeltagarna fick dessutom svara på frågor i formulär, för att fånga upp tecken på avvikande funktion i det centrala nervsystemet.
– Vi undersökte alltså flera avvikelser på olika nivåer i den nervkedja som kopplar samman tarmen och hjärnan och som kallas tarm-hjärna-axeln. De formulär som användes är etablerade för att visa förekomst av ångest och depression, som i vår studie fungerade som en markör för avvikande funktion i det centrala nervsystemet, säger Magnus Simrén.
Studien visar att de människor som hade många olika avvikelser som anses vara av betydelse för symtom vid IBS, både från mage-tarm och från hjärnan, också var de som rapporterade svårast symtom och som upplevde lägst livskvalitet. Sambandet var linjärt: när antal avvikelser ökade sågs också en gradvis ökande svårighetsgrad av symtomen.
– Det är slående i studien hur sjukdomsbördan ökar successivt ju fler avvikelser patienten har. Det innebär att vi sannolikt måste rikta in behandlingen mot flera av dessa samtidigt för att få bättre effekt. Det tyder alltså på att en kombination av olika behandlingar mot faktorer i tarmen och i hjärnan kan ha positiv effekt, men den hypotesen måste först undersökas i kliniska prövningar, säger Magnus Simrén.
Studien är genomförd i samarbete mellan några av världens främsta forskare inom IBS, vid Göteborgs universitet i Sverige, Katholieke Universiteit Leuven i Belgien och University of North Carolina at Chapel Hill, USA.