Excellent lärare är en titel som Göteborgs universitet infört för att uppmärksamma lärares pedagogiska skicklighet. Joseph Trotta är den fjärde på Humanisten att utses. Och att synliggöra undervisning är viktigt i en verksamhet, som enligt Trotta, är alltför besatt av forskningsansökningar, anslag och vetenskapliga publikationer.
– Forskningen är naturligtvis viktig för oss, men vi som gillar lärarrollen får ofta signaler att forskning är det enda som räknas. Är du inte den som står där med ny bok, nytt forskningsanslag eller nytt konferensanförande varje vecka så ses du litegrann som en loser, fast du utför en av universitets viktigaste funktioner – att dela kunskap för samhällets och allmänhetens bästa. Vi behöver uppmärksamma det lärare gör mer och inte behandla det som en sekundär aktivitet. Det är en färdighet som lätt glöms av. Det är fantastiskt bra att våra forskare får pengar för att forska, men är det viktigare att skriva om ibland obskyra ämnen med en väldigt liten läsarkrets än att undervisa hundratals studenter på grundnivå? Jag tycker inte det – de borde åtminstone ses som likvärdiga.
Hur är du som lärare?
– Jag skulle säga att jag är flexibel. Jag har varit med så länge att jag vet att det inte finns någon one-size-fits-all-lösning när det kommer till undervisning. Och jag måste tillägga att jag gillar att vara tillbaka på campus, även om jag länge har förespråkat planerad och anpassad distansundervisning också för de som inte har möjlighet att komma till oss. Men det händer något nästan magiskt i klassrummet när man har ögonkontakt med folk. Man kan mycket lättare läsa av rummet, ’read the room’, och anpassa undervisningen.
Undervisar i engelsk språkvetenskap
De engelska uttrycken duggar tätt när Joseph Trotta, eller Joe som han kallas, pratar. Han är född i Jersey City (”New York’s Hisingen”) och efter 35 år i Sverige är det fortfarande som New Yorker han främst identifierar sig. Ett förhållande tog honom till Göteborg och i bagaget hade han en kort karriär inom banksektorn (”bra betalt, men inte min grej”) och en påbörjad utbildning till gymnasielärare.
I dag har han undervisat i så gott som alla GU:s kurser som handlar om engelsk språkvetenskap – från grund- till doktorandnivå.
– Jag kan mina ämnen och kurser väldigt väl. Det är viktigt för då är man mer avslappnad. Jag tror studenterna uppskattar att jag inte kör en envägsstil utan jag kan vara mer interaktiv, spontan och ta deras frågor.
Med åren har han alltmer kommit att integrera intresset för populärkultur i forskning och undervisning. Han har bland annat skrivit om sociolingvistik kopplat till tv-serier som The Sopranos och The Wire, redigerat en bok (Broken Mirrors) om dystopisk och apokalyptisk litteratur och tagit fram specialkursen Populärkultur och det engelska språket.
Varför är det viktigt med populärkulturella inslag?
– Om du lär ut de analytiska verktygen för att göra satslösningar eller säg, diskutera Jane Austen eller Göthe och de kunskaperna bara kan användas till det – vad är meningen då? Studenternas kunskaper måste kunna användas på språket och världen som finns runt omkring dem.
– Jag tycker det är otroligt viktigt med ett traditionellt perspektiv på språk och litteratur. Man ska läsa klassikerna, lära sig hur man kan analysera meningar och vad grammatik står för – den sortens kunskap borde vara en del av varje utbildad humanist. Men kunskaperna i sig är defekta om man inte kan använda dem till något annat. Som att bättre förstå hur vi tar in – ofta okritiskt – idéer, värderingar, ideologier och åsikter om samhällsproblem.
”Måste visa vad vi går för”
Med titeln excellent lärare kommer möjligheten att ansöka om pengar från PIL-enheten för olika former av pedagogisk utveckling. Joseph Trotta planerar att ta fram en serie inspelade föreläsningar med övningar om engelskt uttal. Studenterna ska kunna gå in och titta när de vill och fokusera på det de behöver träna på.
Framöver kommer det också bli en MOOC-serie, eller två, om populärkultur. MOOCs, en förkortning av Massive Open Online Courses, är öppna nätbaserade kurser som vem som helst som är intresserad kan ta del av utan att få några högskolepoäng.
– Vi måste visa vad vi går för inom humaniora, göra kurser som visar hur viktiga vi är och på så sätt skapa intresse. Om vi låter alla andra göra MOOCs och YouTube-kurser så finns det snart ingen anledning att läsa här hos oss och vi kommer att försvinna, eller omvandlas helt och gå från det vi känner igen som humanioras grundläggande principer och mål till att bli enbart ett instrument för marknadskrafterna, säger Joe Trotta.
Text: Janna Roosch
