Hon söker svar om stamcellernas dubbla natur

Att få ett ERC Starting Grant är bland det mest prestigefyllda en forskare i Europa kan göra. I år finns Carolina Guibentif med bland mottagarna. Hennes projekt har bedömts som både kreativt och nyskapande – och som ett vågat försök. Det är långt ifrån säkert att hon lyckas, men om hon gör det kan resultaten förändra hur forskare arbetar med stamceller.

– Jag har stött på det här problemet många gånger i min forskning, och det finns fortfarande inget bra svar, säger hon.

Svåra att styra i odling

Pluripotenta stamceller kan utvecklas till alla kroppens celltyper. I levande organismer gör de det på ett stabilt och förutsägbart sätt, men i laboratoriet är beteendet mer oberäkneligt. Det gör experiment svårare att upprepa och bromsar utvecklingen av nya behandlingar.

I sitt projekt angriper Carolina problemet från två håll. Det ena är att analysera och jämföra genuttryck från embryon under utveckling i befintliga dataset från laboratorier runt om i världen – olika arter, olika utvecklingsstadier. Det andra är att själv göra experiment, där hon odlar embryolika strukturer i labb och följer deras utveckling steg för steg. Resultaten ska sedan ställas mot vad som sker i levande system.

Bild

– Genom att studera båda sidor samtidigt hoppas vi förstå vilka faktorer som styr cellernas beteende, och varför kroppen verkar lyckas så mycket bättre än vi gör i labbet, säger hon.

Biologi möter matematik

Carolina är utbildad i Portugal och disputerade vid Lunds universitet. Under sin postdoktorala tid vid University of Cambridge arbetade hon i en miljö där biologi mötte matematik och datavetenskap – precis som i den forskargrupp hon nu byggt upp vid Göteborgs universitet.

Hon beskriver sin forskning som nyfikenhetsdriven, men med tydliga mål för hur resultaten kan användas.
– Vi vet inte exakt vad vi kommer att hitta. Men om vi kan få stamceller att uppföra sig lika pålitligt i labbet som i kroppen, blir det mycket enklare att framställa celler för transplantationer i kliniken, säger Carolina och fortsätter:

– Det skulle bana väg för produktion av blodceller för benmärgstransplantationer vid blodsjukdomar, eller nervceller som kan ersätta skadade celler hos personer med Parkinsons sjukdom. Det skulle kunna öppna helt nya möjligheter för många människor.