Havsfågelspillning länken mellan Östersjön och himlens svalor
En ny forskarstudie visar hur spillning från havsfåglar utgör motorn i ett kretslopp mellan det marina livet i Östersjön och ekosystemet på Stora Karlsö.
– Våra resultat tyder på att spillningen har större betydelse än vad vi tidigare trott, säger Stefano Bonaglia, forskare i marin kemi på Institutionen för marina vetenskaper.
På Stora Karlsö utanför Gotland finns Östersjöns största havsfågelkoloni med uppemot 100 000 havsfåglar. Det är allmänt känt att havsfåglar omfördelar näringsämnen mellan olika ekosystem genom att hämta föda från havet och bajsa på land. Mycket mindre känt är hur detta påverkar kringliggande ekosystem.
Men nu har en forskargrupp i en ny studie visat att tillgången på fisk i Östersjön har en central betydelse för en av Europas största kolonier av hussvalor på Stora Karlsö utanför Gotland – trots att svalor inte äter fisk.
Mygglarver trivs i spillning
Länken visade sig vara havsfåglarna. Havsfåglarna äter fisk från havet upp till 40 km från ön, och flyger fullmatade tillbaka till ön. Fåglarna bajsar sedan på ön och sprider därmed den största delen av spillningen i havet precis nedanför kolonin. I fåglarnas näringsrika spillning trivs fjädermyggans larver, som lever av spillningen.
– Så småningom utvecklas larverna till vuxna myggor, och blir då föda för svalorna, säger Jonas Hentati-Sundberg, forskare på Sveriges lantbruksuniversitet (SLU,) som lett den aktuella studien.
Ingen fisk, inga svalor
Tidigare studier har visat att hussvalornas föda har ett marint ursprung, och genom att studera isotopsammansättningen hos kväve och kol i fågelspillning och mygglarver avslöjades nu mekanismen bakom detta.
– Utan fisk i havet skulle inte bara havsfåglarna försvinna, utan det skulle även påverka ekosystemet på land på ett sätt som vi inte väntat oss, säger Jonas Hentati-Sundberg.
Spillningen har annan effekt på djupare vatten
Studien visade också på kopplingen mellan fågelspillning och övergödning av Östersjön. En del av näringen från spillningen kunde också spåras till havsbotten på 70 meters djup utanför kolonin. Men där fanns inget spår av mygglarver. Mygglarver behöver syre, men syre saknas som regel i Östersjöns djupa bottensediment.
– Fåglarnas näringstillförsel får därför en annan effekt ute på djupare vatten. Här bidrar den till den lokala övergödningen och kan också bidra till lokala algblomningar, säger Stefano Bonaglia, forskare i marin kemi på Institutionen för marina vetenskaper, Göteborgs universitet, och medförfattare till studien.
Fåglarna övergöder som de största reningsverken
Studien visade också att flödena av kväve och fosfor från fågelspillning var högre nära kolonin, och de uppskattade utsläppen från havsfåglarna i samma storleksordning som belastningarna från de största avloppsreningsverken i Östersjön.
– Våra resultat tyder på att överföring av näringsämnen i havsfåglars spillning bör tas hänsyn till ännu mer i lokala bevarandeplaner och regionala näringscykelmodeller, säger Jonas Hentati-Sundberg.
Text: Annika Wall
Pressmeddelande
Länk till pressmeddelande från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).
YouTube
Länk till film på YouTube där forskaren Jonas Hentati-Sundberg förklarar sambandet mellan havsfågelspillningen och kolonin av hussvalor.
Kontakt
Jonas Hentati-Sundberg, biträdande lektor, Institutionen för akvatiska Resurser, Sveriges lantbruksuniversitet, jonas.sundberg@slu.se
073-938 79 69
Stefano Bonaglia, biträdande lektor, Institutionen för marina vetenskaper, Göteborgs universitet, stefano.bonaglia@gu.se
073-741 24 97
- Studien, ”Fueling of a marine‐terrestrial ecosystem by a major seabird colony” publiceras 11:00, 22 september 2020 i tidskriften Scientific Reports, på följande länk: www.nature.com/articles/s41598-020-72238-6
- Studien har letts av Jonas Hentati-Sundberg vid Institutionen för akvatiska resurser, Sveriges lantbruksuniversitet. I studien har också medarbetare från Göteborgs universitet, Stockholms universitet och Helsingfors universitet deltagit.
- Studien har finansierats av Stockholms universitets Östersjöcentrum genom projektet “Baltic Ecosystem Adaptive Management ” (BEAM) samt av Världsnaturfonden WWF.
- Fältarbetet utfördes med R/V Electra, ett forskningsfartyg som ägs av Stockholms universitets Östersjöcentrum.