Hoppa till huvudinnehåll
Länkstig

Han utforskar teorier om anpassad och riktad träning

Elvir Rakovic har läst en internationell master i idrottsvetenskap vid institutionen för kost- och idrottsvetenskap. Under våren har han författat en artikel som publicerats i "Journal of Sports Sciences".

Snabbhet är en viktig egenskap inom många idrotter och inte minst bollsporter. Under det senaste decenniet har det gjorts en del forskning på att utveckla metoder som på ett enklare sätt än tidigare kunde monitorera individuella kraft- och snabbhetsegenskaper vid olika typer av arbeten, till exempel vid vertikalt (upphopp) eller horisontellt arbete (sprint).
– I takt med att man kunnat påvisa olikheter i individuella profiler har också teorier om anpassad och riktad träning växt. Hypotesen har varit att man genom att rikta träningen mot att utveckla den minst utvecklade egenskapen hos en individ skulle kunna uppnå bättre resultat jämfört med traditionellt upplägg där alla följer samma program. Den hypotesen hade tidigare testats för vertikalt arbete med bra resultat men detta var mig veterligen första studien på horisontellt arbete, säger Elvir Rakovic.

En pusselbit inom ett starkt växande forskningsområde

I studien ingick kvinnliga elithandbollspelare. Deltagarna delades in i två grupper, en interventions- och en kontrollgrupp. I interventionsgruppen blev deltagarna vidare indelade i tre subgrupper beroende på deras profil från testerna och sedermera tilldelade att träna huvudsakligen motståndslöpning, överhastighetslöpning eller en mix av dessa. Kontrollgruppen ägnade sig åt traditionell snabbhetsträning utan externa stimuli. I båda grupperna adderade man snabbhetsträning två gånger i veckan till deras ordinarie träning.
– Studien kunde inte ge stöd till hypotesen att individualiserad träning baserad på kraft-hastighets profil skulle vara mer effektiv för lagidrottare jämfört med traditionell snabbhetsträning.

Studien var en pilotstudie.
– Jag tycker dock att studien är viktig ur ett rent metodologiskt perspektiv och förhoppningen är att den kan bidra med en pusselbit inom ett starkt växande forskningsområde. Jag tror att den till viss del kan peka ut riktningen för utveckling och förfining av metod och/ eller kriterier som man sedan kan använda som grund till riktad träning. Sen kan man kanske även tolka in att det absolut viktigaste för att bli snabbare är att springa snabbt men specificitetsprincipen är ju inte direkt något nytt.

Hypotesen för studien kunde ju inte bekräftas.
– Jag kan inte direkt säga att det var överraskande. Det är ett relativt nytt och hett område inom idrottsvetenskap och prestationsträning så det är svårt att veta vad man kan förvänta sig. Om jag ändå ska välja ut nåt lite oväntat från studien så är det nog att den individuella responsen på träning inom både inom interventions- och kontrollgrupp uppvisade stor variation utan att det uppenbart kunde kopplas till någon anledning. Återigen, många frågor kvarstår att besvaras.

Vägen till akademiska studier

Elvir Rakovic har alltid hållit på med idrott, tidigare som elitaktiv friidrottare inom hopp- och sprintgrenar. De senaste 15 åren yrkesmässigt.
– Det akademiska intresset har alltid funnits där och varit ett självklart inslag för att kunna hålla mig och mitt "praktiska" arbete så uppdaterat som möjligt. När tillfället och timingen i livet blev rätt så var det ett naturligt steg att läsa till en masterexamen vid Göteborgs universitet. Beträffande utbildningen International Master In Sport Science så kan jag verkligen rekommendera den. Har man ett eget driv och intresse så finns alla möjligheter att utveckla sina kunskaper och färdigheter, programupplägget är bra och det finns gott om kompetenta människor inom institutionen.

Elvir Rakovic tog fysioterapeutexamen (då sjukgymnastsexamen) vid Göteborgs universitet år 2001 och har sedan dess arbetat både som fysioterapeut på olika idrottsskademottagningar i Göteborg samt som fystränare och ansvarig för såväl klubb- som landslag inom främst handboll.

Efter examen

Tills vidare kommer Elvir att fortsätta att vara kliniskt verksam på IFK Kliniken Rehab samt med sitt uppdrag som fysansvarig för IK Sävehofs dam- och herrlag.
– Jag har dock definitivt planer på att komma vidare med det akademiska arbetet men just nu är det inte klart på vilket sätt eller i vilken omfattning det kommer att bli.

Mer information

Läs mer om utbildningar inom kost- och idrottsvetenskap

Läs artikeln "The effect of individualised sprint training in elite female team sport athletes: A pilot study"