– Deras forskning ger förståelse för betydelsen av finansiella mellanhänders funktion i det finansiella systemet och vikten av att systemviktiga banker inte går i konkurs. Den var högst väsentlig för hanteringen av den globala finanskrisen för snart femton år sedan. Eftersom den berör ett ämnesfält som jag själv bedriver forskning om och att jag använder deras analyser i undervisningen så känns det lite speciellt, berättar Ted Lindblom.
Har lagt grunden till modern bankforskning
Pristagarna lade grunden till modern bankforskning i början av 1980-talet. Deras forskning visar varför vi har banker, hur vi kan göra dem mindre sårbara i kristider och hur bankkollapser förvärrar finanskriser.
– Den här forskningen har gett oss bättre förståelse för bankernas roll vid finansiella kriser. Den har också bidragit till en mer fullständig analys av policies för att undvika finansiella kriser. Indirekt har pristagarnas arbete spelat roll för utformningen av insättargarantier och andra institutionella förändringar som har genomförts under senare år, menar Ola Olsson, professor i nationalekonomi.
– Deras forskning sätter fingret på vikten av ett gott och förtroendefullt samarbete mellan privata och offentliga aktörer inom det finansiella området, särskilt i perioder av finansiella kriser. Den så kallade Diamond-Dybvig-modellen har bidragit till en teoretisk förståelse för hur systemiska risker byggs upp inom bankverksamhet, men också varför det kan krävas kollektiva lösningar som exempelvis en statlig insättningsgaranti för att undvika att även välskötta banker drabbas om en allvarlig finansiella kris slår till, säger Oskar Broberg, docent i ekonomisk historia.
Ger perspektiv på den svenska bank- och fastighetskrisen
Ben Bernanke har i sin forskning om 1930-talets depression kunnat visa hur bankrusningar, det vill säga där ett stort antal sparare samtidigt tar ut sina pengar, var avgörande för att det blev en långvarig och djup kris. Då banker kollapsade så försvann kunskap om låntagarna som tog lång tid att bygga upp igen. Så hade det kunnat bli under den svenska bank- och fastighetskrisen på 1990-talet, om inte Sverige valt en annan väg.
– Den svenska bank- och fastighetskrisen i början på 1990-talet har varit mycket omdiskuterad i Sverige och då oftast utifrån ett kritiskt perspektiv. Många debattörer har menat att kraschen blev en dyrköpt affär för staten och det svenska folket. Internationellt har den svenska erfarenheten också blivit omtalad, men då ofta utifrån ett perspektiv som knyter an till årets pristagare. Då handlar det om att Sverige i en internationell jämförelse skötte sig exemplariskt genom att snabbt lyckas återställa förtroendet för banksystemet, samtidigt som ägarna av bankerna fick vara med och ta förlusterna, menar Oskar Broberg.
Pressmeddelande från Kungliga Vetenskapsakademin
