Hoppa till huvudinnehåll
Bild
En jordglob hålls av omhändertagande händer
Foto: Mostphotos/Piotr Adamowicz
Länkstig

Forskare kritiska mot nytt ramverk för utbildning för hållbar utveckling

Publicerad

Forskare vid Göteborgs universitet är kritiska mot UNECSO:s nya globala ramverk för utbildning för hållbar utveckling. Dess betoning på att anpassa utbildningen till lokala villkor riskerar att befästa ojämlikheter och begränsa arbetet med hållbar utveckling.

Den 17–19 maj genomförde UNESCO en världskonferens om utbildning för hållbar utveckling där ett globalt ramverk lanserades: ESD for 2030. Det sätter upp riktlinjerna för de närmaste tio årens globala arbete med utbildning för hållbar utveckling och anger fem prioriterade områden: policy, lärandemiljöer, lärare, ungdomar och lokalsamhällen.

Bild
Porträtt på Beniamin Knutsson.
Beniamin Knutsson.

– Det är givetvis bra att arbetet med utbildning för hållbar utveckling drivs framåt. Men samtidigt är det viktigt att kritisk granska vad vi menar med utbildning för hållbar utveckling och hur arbetet bedrivs, säger Beniamin Knutsson, docent i ämnesdidaktik med inriktning mot hållbar utveckling.

Utbildning för hållbar utveckling i olika länder

Beniamin Knutsson är forskningsledare för ett projekt som undersöker hur utbildning för hållbar utveckling genomförs i olika länder och hur ojämlikhet hanteras i den utbildningen. Han och forskningsgruppen har skrivit en debattartikel i tidskriften Omvärlden där de är kritiska till de sätt på vilka utbildning för hållbar utveckling föreslås anpassas till lokala villkor enligt UNESCO:s nya ramverk.

– Det finns en risk att utbildningen i rika länder anpassas till en masskonsumtionslivsstil medan hållbarhetsutbildning för fattiga omvänt anpassas till en basal självhushållande livsstil. Om så är fallet, vilket våra studier indikerar, är risken stor att ojämlikheten cementeras, säger Beniamin Knutsson.

Maktperspektiv centralt

Andra problem med en betoning på lokala villkor är att man riskerar att missa hur makt och välstånd i vissa delar av världen hänger ihop med maktlöshet och miljöförstöring i andra, samt att ansvaret riskerar att förläggas på lokala aktörer när klimathotet tvärtom behöver globala och strukturella förändringar.

– Vi behöver en utbildning som sätter relationer mellan olika samhällen i centrum, diskuterar vilka aktörer som har makt att åstadkomma strukturell förändring och uppfordrar de rika att göra eftergifter till förmån för de fattiga. Annars riskerar utbildningen att reproducera status quo istället för att bekämpa ojämlikhet och miljöförstöring, säger Beniamin Knutsson.

Utbildning för hållbar utveckling i en ojämlik värld

Forskningsprojekt som undersöker hur utbildning för hållbar utveckling implementeras i relation till olika populationer världen över, samt vilka föreställningar om ”gröna” kunskaper och hållbara livsstilar som dessa utbildningsinsatser skapar.

Deltagare:

  • Beniamin Knutsson, docent och projektledare, institutionen för didaktik och pedagogisk profession, Göteborgs universitet
  • Linus Bylund, doktorand, institutionen för didaktik och pedagogisk profession, Göteborgs universitet
  • Sofie Hellberg, docent, institutionen för globala studier, Göteborgs universitet
  • Jonas Lindberg, docent, avdelningen för kulturgeografi vid institutionen för ekonomi och samhälle, Göteborgs universitet

Läs mer om projektet här.