Bild
Illustration med färgglad bakgrund och två partiklar som sammanflätas av trådar
Foto: Johan Jarnestad, Kungliga Vetenskapsakademien
Länkstig

”Ett stort erkännande för kvantoptik, atomfysik och lasrar i allmänhet”

Publicerad

Nobelpriset i fysik 2022 går till tre forskare som undersökt kvantfysikens kraft. Genom experiment har Alain Aspect, John Clauser och Anton Zeilinger kunnat demonstrera att ”spöklikt” sammanflätade partiklar påverkar varandra – även på stora avstånd.

– Detta var faktiskt överraskande! Trion har nämnts som tänkbara mottagare av priset under lång tid, men det finns ju så många spännande upptäckter att belöna. Jag hade faktiskt börjat tänka att det aldrig skulle bli något pris för detta.

Måns Henningson är prefekt och professor i teoretisk fysik, och har forskat och undervisat inom kvantfysik under många år. Han beskriver de tre pristagarna – Alain Aspect, John Clauser och Anton Zeilinger – som tydligt ledande inom forskningsområdet.

– Jag tror att betydelsen i det här priset främst ligger i kommande tekniska tillämpningar på kvantdatorer, kvantkryptering och liknande, säger Måns Henningson.

En briljant lärare

Hélène Coudert-Alteirac, forskare vid Göteborgs universitet, har haft en utav de nyblivna nobelprismottagarna som lärare vid The French Institute of Optics.

– Jag minns en specifik föreläsning som Alain Aspect höll. Han är den där sortens briljanta lärare som verkligen lyckas ta med sina studenter på en resa genom kvantfysikens värld, som får allt att flyta och kännas lätt att förstå. Väl hemma efter lektionen läste jag igenom mina anteckningar insåg först då hur komplex föreläsningen faktiskt var.

Vad var din reaktion när du fick reda på vilka som tilldelats Nobelpriset?
– Äntligen! Jag har hoppats på detta varje år. Det är ett stort erkännande för kvantoptik, atomfysik och lasrar i allmänhet. Lasrar är ett mångsidigt verktyg som gör att vi kan sondera materia och bättre förstå kvantvärlden, och det är precis målet med vår forskning inom atomfysik här vid Göteborgs universitet, säger Hélène Coudert-Alteirac.

Kvantsammanflätning kan kryptera kommunikation

Årets pristagare belönas av Kungliga Vetenskapsakademien ”för experiment med sammanflätade fotoner som påvisat brott mot Bell-olikheter och banat väg för kvantinformationsvetenskap”.

Fenomenet kvantsammanflätning, där partikelpar påverkar varandras tillstånd oavsett avståndet mellan dem, kan beskrivas som mystiskt. Albert Einstein, kvantfysikens stora pionjär, var inte förtjust i teorin, och ska ha sarkastiskt beskrivit den som ”spöklik fjärrverkan”. John Clausers praktiska experiment stödde dock kvantmekaniken genom att bryta mot en Bellolikhet, och påvisa att partiklarnas märkliga samklang inte kunde förklaras med så kallade dolda variabler.

Alain Aspect utvecklade experimenten ytterligare, och Anton Zeilinger har i sin tur utfört många experiment med förfinade verktyg som kunnat uppvisa flera spännande fenomen, däribland kvantteleportation. Zeilinger fynd banar väg för tekniska tillämpningar, till exempel säkra, krypterade kommunikationskanaler.