Hoppa till huvudinnehåll
Bild
Riksdagsdebatt om vattenbruk mellan Landsbygdsminister Jennie Nilsson och oppositionspolitikern Johan Hultberg.
Landsbygdsminister Jennie Nilsson (till vänster) och oppositionspolitiker Johan Hultberg (till höger) debatterar vattenbrukets utveckling i Sverige.
Länkstig

Debatt kring vattenbruk tog ny fart i riksdagen

Oppositionspolitiker lyfte rapport om entreprenörers egna erfarenheter och upplevelser i riksdagsdebatt om vattenbrukets långsamma utveckling i Sverige, vilket är positivt anser SWEMARC-forskare vid Göteborgs universitet.

-Jag är övertygad om att svenskt vattenbruk kan leverera väldigt stor nytta till Sverige och världen. Det finns fantastiska möjligheter att producera fantastiska livsmedel, samtidigt som jobb skapas och att man faktiskt adresserar en del miljöutmaningar, sade oppositionspolitiker Johan Hultberg (M) i riksdagsdebatten ”Bättre förutsättningar för svenskt vattenbruk” den 17:e nov.

SWEMARC-rapport lyftes
Riksdagsdebatten föranleddes av Hultbergs interpellation, som lyfte rapporten ”Etablera och utveckla vattenbruk i Sverige, vattenbruksentreprenörernas syn på utmaningar och lösningar” skriven av forskare inom nationellt centrum för marin vattenbruksforskning (SWEMARC) vid Göteborgs universitet. Hultberg konstaterade att många av problemen som vattenbruksentreprenörerna brottas med idag även fanns för några år sedan.

-Nu krävs handlingskraft för att riva hinder och skapa bättre förutsättningar för vattenbruket att växa. Idag har man tack vare kreativa och innovativa företagare utvecklat nya möjligheter och ser potential i alger, sjöpungar och annat. Lagstiftningen är dock inte anpassad till den nya verkligheten, sade Hultberg.

Kristina Snuttan Sundell, verksamhetsledare för SWEMARC, tycker att det är bra att politikerna uppmärksammar rapporten och tar fasta på resultaten i studien eftersom de bygger på verksamheternas egna erfarenheter och upplevelser.

–  Regeringen och riksdagen har i utredningar, strategier och handlingsplaner lyft fram vikten av att Sverige ska främja utveckling av en hållbar vattenbruksnäring men vår studie visar att det kan vara ganska långt mellan strategier och verklighet. I rapporten beskrivs de faktiska problem och hinder som näringsutövare upplever, dessutom bidrar verksamhetsutövarna med många förslag och tips på hur dessa utmaningar kan lösas, säger Kristina Snuttan Sundell.

Åtgärder har skett i långsamt tempo
I riksdagsdebatten utmanades landsbygdsminister Jennie Nilsson (S), som menade att både Moderaterna och regeringen är eniga om att det behövs bättre förutsättningar för svenskt vattenbruk. Dessutom påpekade Nilsson att regeringen redan har infört flera åtgärder.
En åtgärd är bland annat att ansvaret för vattenbruksnäringen nu ligger hos Statens Jordbruksverk, vilket är tänkt att underlätta för entreprenörer.

-Generellt kan dock sägas att regeringen arbetar aktivt med att nå de långsiktiga målen i livsmedelsstrategin om att åstadkomma konkurrenskraftiga livsmedelskedjor, där vattenbruket ses som en framtidsbransch som kan bidra till jobb och tillväxt i hela landet, till att hållbarhetsmål nås och till att vi får förbättrad tillgång till fisk och skaldjur, sade landsbygdsminister Nilsson.

Även om oppositionspolitikern Hultberg konstaterade att regeringen har uträttat ”en och annan strategi” kritiserades även tempot på regeringskansliets arbete med vattenbruksfrågorna.

-Men i konkret handling har det inte hänt tillräckligt mycket. Det som ministern nu redovisar borde ha hänt för flera år sedan. Men en liten justering i en paragraf i miljöbalken torde kunna gå lite snabbare, sade Hultberg.

Men är det verkligen så enkelt? Vi frågade juridikprofessor David Langlet.

-Å ena sidan är det nog klokt att inte bara ändra ”en paragraf i miljöbalken” utan att ta ett någorlunda samlat grepp om vattenbrukets reglering. Men det hade man också kunnat göra för rätt många år sedan, om de politiska deklarationerna om vattenbrukets potential hade följts upp med anslagna resurser och tydliga uppdrag, sade professor David Langlet, juridiska institutionen på Handelshögskolan och SWEMARC vid Göteborgs universitet.

SWEMARC del av Jordbruksverkets regeringsuppdrag
Jordbruksverket har också fått i uppdrag av regeringen att leverera slutrapporten ”Redovisning av regeringsuppdrag att inom ramen för livsmedelsstrategin kartlägga och utreda förutsättningarna för en förenklad prövning av vattenbruksverksamheter”. Ett flertal arbetsgrupper har arbetat med olika delar av slutrapporten, där SWEMARC-forskare har ingått.

-Tyvärr var processen kring regeringsuppdraget ganska kaotisk och Jordbruksverket led brist på både resurser och kompetens – inte minst juridisk – och en tydlig plan för arbetet, vilket skapade mycket frustration bland de deltagande aktörerna och experterna. Därför blev inte heller resultatet det man hade kunnat hoppas på. Men man får hoppas att regeringskansliet har möjlighet att bygga vidare på rapporten och att den kan bli ett steg mot en framåtblickande reform av vattenbrukets reglering, sade professor Langlet.

I debatten framkom också att budgetpropositionen för 2021 kommer att innehålla 19 miljoner kronor extra för ett ”förenklingspaket”, som ska underlätta tillståndsprocesser för vattenbruk samt att det kommer att ske ett tillskott till Europeiska havs-och fiskerifonden (EHFF).

Mer information

Riksdagsdebatten ”Bättre förutsättningar för svenskt vattenbruk”

SWEMARCs rapport ”Etablera och utveckla vattenbruk i Sverige- vattenbruksentreprenörernas syn på utmaningar och lösningar”

Jordbruksverkets slutrapport ”Redovisning av regeringsuppdrag att inom ramen för livsmedelsstrategin kartlägga och utreda förutsättningarna för en förenklad prövning av vattenbruksverksamheter”