– Inom EU vill vi inte längre att råvaror i hög grad kommer från till exempel Ryssland eller Kina. I flera fall är vi fortfarande helt beroende av dessa länder för tillförseln av metaller för teknik som behövs till energiomställningen, säger Axel Sjöqvist, geolog och forskare vid Göteborgs universitet.
I Sverige och övriga Norden finns en berggrund som är rik på metallfyndigheter. Dessutom har Sverige en lång erfarenhet av gruvdrift. Axel Sjöqvist säger att företag från både Sverige och andra delar av världen nu ser en stor potential att hitta nya fyndigheter som innehåller metallerna som efterfrågas till samhällets gröna omställning.
I ett nytt forskningsprojekt tillsammans med forskaren Thomas Zack hjälper han malmletare hitta nya malmfyndigheter i Sverige. Forskargruppen tar reda på när i berggrundens utvecklingshistoria som vissa typer av metaller blev potentiellt brytvärda fyndigheter. Den nya kunskapen gör att malmletare kan fokusera på formationer av en viss ålder för att hitta nya fyndigheter.
– Vi hoppas att detta på längre sikt kan leda till en ökad råvaruförsörjning av strategiskt viktiga metaller i vår del av världen, säger Axel Sjöqvist.
Geologiska processer styr
Genom att studera i vilka mineral som metallerna förekommer och genom att bestämma mineralens geologiska ålder med nya analysmetoder får forskargruppen en unik inblick i vilka geologiska processer som har styrt metallanrikningen.
– Ofta förekommer malmer i distrikt som har utsatts för flera stora geologiska händelser som därför kan ha påverkat metallernas förekomst i flera steg, säger Axel Sjöqvist.
På välkända geologiska fyndplatser i Sverige detaljstuderar forskargruppen metallernas förekomst i olika mineral och formationer. Fokus är på litium, kobolt och sällsynta jordartsmetaller. För att åldersbestämma mineralen analyseras små mängder av olika naturligt förekommande radioaktiva ämnen och deras sönderfallsprodukter.
– De fungerar ungefär som geologiska tidtagarur som startade när mineralen en gång bildades. Tidtagaruret gör att vi kan få en mer detaljerad bild av berggrundens utvecklingshistoria, säger Axel Sjöqvist.
För ytterligare information, kontakta:
Axel Sjöqvist, Institutionen för geovetenskaper, Göteborgs universitet
axel.sjoqvist@gu.se
Thomas Zack Institutionen för geovetenskaper, Göteborgs universitet
thomas.zack@gu.se
AV: JENNY MEYER
