Länkstig

CSR dåligt anpassat för småföretag

Publicerad

Socialt ansvarstagande blir allt viktigare för företag. Men regelverket kring CSR (corporate social responsibility) är främst anpassat för storföretag i väst och fångar inte upp det ansvar som småföretag tar. Inte minst i fattiga länder. Malin Nystrand, ny medarbetare på Gothenburg Research Institute undersöker krocken mellan lokala och globala normer kring företags ansvarstagande.

Projektet heter Conflicting global-local norms in taking responsibility: A study of business owners in Uganda och fokuserar på hur ugandiska företagares syn på socialt ansvarstagande relaterar till den globala diskursen om CSR. Studien är en vidareutveckling av hennes doktorsavhandling där hon undersökte socialt ansvarstagande i småföretag i Uganda. För företagarna som hon intervjuade i arbetet med avhandlingen handlade socialt ansvar till stor del om att hjälpa familj och släkt. Dels genom att ge monetärt stöd, dels genom att erbjuda arbete i företaget. Detta är en mycket stark norm i det Ugandiska samhället.

– De såg det som en självklarhet. Man kan nästan jämföra med hur vi i Sverige ser på att betala skatt. En del kan tycka att skatterna är höga, men det är inget som någon egentligen ifrågasätter i grunden, säger Malin Nystrand.

Normen krockar dock med de regelverk och riktlinjer - främst utarbetade i Europa och USA - som finns kring CSR. Enligt FN:s riktlinjer om CSR är att anställa baserat på släktband närmast att betrakta som korruption.

– I riktlinjerna för hur rekrytering ska gå till sägs bland annat att den ska vara opartisk, ske på meriter och utifrån objektiva kriterier. Det är tydligt att dessa regler inte är skrivna utifrån den kontexten som småföretag i Uganda verkar i. De lever med en väldigt stark förväntan att de ska anställa släktingar.

I Uganda finns ingen välfärdsstat som tar de sociala kostnaderna för familj och släkt, men det betyder inte att kostnaderna inte finns. Att företagarna då tar dessa kostnader är rationellt ur deras perspektiv.

Malin Nystrand har en bakgrund inom utvärdering av biståndsinsatser. I det arbetet stötte hon på uppfattningen att en orsak till dålig ekonomisk utveckling i fattiga länder bland annat berodde på att företag fördelade en del av sina resurser just till familj och släkt, i stället för att återinvestera och utveckla företaget. Ett agerande som beskrevs som ekonomiskt irrationellt.

– Min avhandling var lite av en kritik mot detta väldigt eurocentriska perspektiv. För i Uganda finns det ingen välfärdsstat som tar de sociala kostnaderna för familj och släkt, men det betyder ju inte att kostnaderna inte finns. Att företagarna då tar dessa kostnader är rationellt ur deras perspektiv.

Att förstå den här kontexten är viktigt, till exempel för att veta vad en rimlig skattenivå är. Enligt uppskattningar uppgår det monetära stödet som småföretagare ger till släkten i Uganda till mellan fem och tio procent av företagets inkomster.

– Om man ska beskatta kan det alltså vara bra att veta att en del resurser redan går till annat.

Malin Nystrand menar att regelverket för CSR inte bara är dåligt anpassade för småföretag i Uganda, utan för småföretag generellt. I regelverken är det tydligt att det är storföretag som är normen.

Vissa småföretagare tar ett jättestort ansvar och är personligt engagerade. Men eftersom det inte rapporteras uppmärksammas det inte.

– Det handlar ofta om formella ramverk, rapporteringssystem och olika indikatorer. Att hålla på med det här kräver administrativ kapacitet som små företag inte har. Därför är det svårt att få små företag att bli intresserade av CSR. Å andra sida handlar CSR mycket om hur företaget behandlar sina anställda. Och här har småföretagare ofta en betydligt mer personligt relation till de anställda. Vissa småföretagare tar ett jättestort ansvar och är personligt engagerade. Men eftersom det inte rapporteras uppmärksammas det inte. Ansvaret de tar syns inte, säger Malin Nystrand.

Så att till exempel anställa släktingar är en form av CSR som inte syns?
– Jag formulerar det så. Det kan såklart diskuteras, men jag anser att det är ett socialt ansvar de tar utifrån den kontext de verkar. Finns det inte socialsystem så förläggs ansvaret någon annanstans i samhället. Det är dock värt att notera att många företagare såg detta som ett problem. Man anställde släktingar på grund av att det förväntades socialt och såg det inte nödvändigtvis som något som bidrog positivt till företaget.

Vad får det för konsekvenser att detta ansvarstagande inte syns?
– Eftersom CSR blir mer och mer spritt och konsumenter och andra förväntar sig att företag ska leva upp till det, blir det ju viktigt hur CSR-riktlinjer formuleras. Det är också viktigt att förstå att små företag tar ansvar på andra sätt, säger Malin Nystrand.

Läs också
Mer om Malin Nystrand och hennes forskningsprojekt
Artikel i tidskriften Entré om Malins Nystrands doktorsavhandling (s. 10)
Pressmeddelande om doktorsavhandlingen