Bild
En mobiltelefon med mobilappar
Länkstig

Carin Mannheimers pris till studie om förbättrad demensdiagnos

Publicerad

Fredrik Öhman får Carin Mannheimers pris 2020 för ett forskningsprojekt där mobilappar kan bidra till att minnesbesvär upptäcks mycket tidigare och i förlängningen förbättra diagnostiken av demenssjukdomar, som till exempel Alzheimers sjukdom.

Bild
Fredrik Öhman
Fredrik Öhman

– Priset innebär en trygghet att kunna fortsätta driva projektet och är en bekräftelse att vi gör något viktigt, säger Fredrik Öhman, doktorand på institutionen för neurovetenskap och fysiologi vid Göteborgs universitet.
I diagnostiken av demenssjukdomar är det viktigt att undersöka så kallade kognitiva funktioner, som minnesförmågan. De kognitiva testerna som används idag är dock ofta flera årtionden gamla. Ett av de vanligaste testen, MMSE, är till exempel ursprungligen från 1975.
– Just nu befinner vi oss i början av en omfattande teknisk revolution, där kognitiva tester som är utformade för surfplattor och mobiltelefoner, utvecklas i snabb takt. säger Fredrik Öhman som ska utvärdera en av dessa appar för att mäta minnesförmågan i en studie.

Identifiera nya kognitiva mått

Studien är en del av undersökningen av 75-åringar födda 1944, den så kallade H70-studien. Deltagarna i H70-studien kommer att erbjudas att börja använda appen i början av 2021 och projektet ska inledningsvis pågå i två år.
– Vi är tidigt ute i Göteborg. Det känns bra att vi, som har kompetens i hur kognition förändras vid demenssjukdom, också är de som utvärderar olika digitala testlösningar, så att de blir riktigt bra från början.

Följa minnesförmågan över tid

Deltagarna laddar ner en app i sin egen mobiltelefon. Sedan ombeds de utföra korta minnestester, en gång i månaden under två år, så att forskarna kan följa deras minnesförmåga över tid. Förhoppningen är att kunna identifiera nya kognitiva mått som kan bidra till att identifiera individer som håller på att utveckla en demenssjukdom, till exempel genom att varna för allvarliga förändringar i förmågan att minnas.

Appen utvärderas mot biologiska markörer

En viktig del av forskningsprojektet är att utvärdera appen mot de senaste teknikerna inom hjärnavbildning och vätskebaserade biologiska markörer. Vätskebaserade biologiska markörer, som utvecklas av ett världsledande labb inom AgeCap, samlas redan in i studien.
– I min forskargrupp som leds av universitetslektor Michael Schöll
 , ska vi nu börja använda så kallade PET-kameror för att undersöka förekomsten av proteinet tau i hjärnan på deltagarna i H70 studien. Proteinet ansamlas i hjärnan vid Alzheimers sjukdom.


Störst behov av tester i tidigt skede

På sikt vill Fredrik Öhman använda appar på minnesmottagningen vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset där han också arbetar som psykolog. Tanken är att starta inom ramen för H70 Clinical Studies, som leds av Silke Kern, biträdande sektionschef vid sektionen för psykiatri och neurokemi.
– Det är en ny longitudinell klinisk studie av insjuknande och utveckling i demenssjukdom, som man kan delta i som patient på minnesmottagningen.

Behovet av känsliga tester är som störst i det tidiga skedet av en demenssjukdom när symtomen är ganska subtila. Genom att få tillgång till mer frekvent longitudinell data över deltagarnas minnesförmåga, hoppas Fredrik Öhman på en förbättrad kvalitet när det gäller uppföljningen av individer som riskerar att utveckla en demenssjukdom.
– Även om det än så länge inte finns någon behandling som helt botar sjukdomen, så kan både patienter och anhöriga ha nytta av att förstå orsaken till begynnande symtom.

Inkludera personer i läkemedelsstudier

Det finns flera tänkbara scenarier för hur appar kan användas i framtiden, både under själva utredningsprocessen och för att följa hur minnesförmågan förändras över tid, till exempel för att följa upp effekten nya läkemedel som kommer att tas fram.
– En annan möjlighet är att hitta individer i riskzonen för att utveckla en demenssjukdom, just för att kunna inkludera dem i framtida läkemedelsstudier.

Stort behov av psykologer

Det finns stort behov av psykologer inom fältet eftersom bedömningen av individens kognitiva förmåga är central när det handlar om att diagnosticera demenssjukdomar.  Problemet idag är att tillgängligheten för kvalificerad kognitiv bedömning är begränsad.

– Med digital teknik hoppas vi kunna öka tillgängligheten till kognitiv bedömning men också minska ansträngningen för patienter, som täta besök på mottagningar medför. Detta är förstås extra relevant under den pågående pandemin, med ökad risk för äldre i samband med fysiska besök.

En utmaning hålla igång engagemanget

För att kunna utveckla framtida kognitiva tester kommer psykologer att vara viktiga, tror Fredrik Öhman.
– En utmaning som fältet möter är att hålla deltagare engagerade över tid, till exempel när tester ska genomföras på egna mobiltelefoner. Här kan psykologer spela en viktig roll i designen, så att testerna inte upplevs som alltför påfrestande, samtidigt som de måste vara utmanande för att förbli diagnostiskt relevanta.

CARIN MANNHEIMERS PRIS TILL JUNIORA FORSKARE

För femte året delas Carin Mannheimers pris ut till juniora forskare inom AgeCap, Centrum för åldrande och hälsa vid Göteborgs universitet. Priset på 50.000 kr går till Fredrik Öhman på sektionen för psykiatri och neurokemi för hans projekt som handlar om förbättrad identifiering av demenssjukdom med hjälp av appar och till Hanna Mac Innes på institutionen för socialt arbete, för projektet om biståndshandläggares erfarenheter av att möta äldre som lever under knappa ekonomiska förhållanden och vilken betydelse detta får i själva biståndshandläggningen

Forskningsfonden för Carin Mannheimers Minne delar även ut två hedersomnämnande med en prissumma på 10.000 kronor till Lovisa Broström på institutionen för socialt arbete, för forskningen om äldres arbetsliv och ekonomi  i ett historiskt perspektiv och till Isabelle Andersson Hammar på sektionen för hälsa och rehabilitering, för ett projekt som undersöker om det är en utopi för sköra äldre personer med nedsatt kognition att få bestämma över sitt liv. 

FAKTA OM PRISET
Genom en generös donation till AgeCap, Centrum för åldrande och hälsa vid Göteborgs universitet, kan juniora forskare inom AgeCap söka bidrag för sin forskning från forskningsfonden för Carin Mannheimers Minne.

Carin Mannheimers pris för juniora forskare är på 50 000 kr och ges till alla typer av forskning om åldrande och äldre. Med unga forskare avses personer som ännu inte blivit docenter och som disputerat inom de senaste tio åren.

Carin Mannheimer (1934-2014) var en känd regissör, författare och dramatiker från Göteborg. Hon var bland annat känd för TV-serier som Lära för livet (1977), Svenska hjärtan (1987), Solbacken (2003) och Sista minuten (2013).
Äldrevården och åldrande var ett tema i Carin Mannheimers senare produktioner, bland annat med föreställningen Sista dansen som spelades på Göteborgs stadsteater 2008 och Stockholms stadsteater 2009 för utsålda hus.