Bild
none
Flyktingar från Finland anländer till Haparanda hösten 1944
Foto: Okänd/digitaltmuseum
Länkstig

Berättelsen om flykten vid Sveriges gräns under andra världskriget

Publicerad

2004 hittar två fjällvandrare kvarlevorna av en man i Arjeplogs fjällvärld. En sovjetisk soldat som 1945 rymde från ett tysk fångläger i Nordnorge men som aldrig nådde friheten i Sverige. Han hittas med sin id-bricka i handen på fjället ”Tjaktja”.
– Jag vill berätta om enskilda flyktingars öden för att få ett underifrån perspektiv på historien men också för att få läsare att ryckas med, säger Lars Hansson, historiker och forskare.

I slutet av andra världskriget flyr norrmän och finländare i panik över gränsen till Sverige uppe i norr. Lars Hansson berättar i sin nya populärvetenskapliga bok, Flykten i norr, om de öden som möter de människor som flyr undan kriget. Samtidigt ger han en bild av Sveriges flyktingpolitik under krigsåren 1944-1945.

16 barn döda i Vilhelmina

Det är en brokig samling människor, vi som läsare, får möta. Det är den 23-årige finske skomakaren som flyr från fronten men tillfångatas och avrättas som desertör, det är den 17-årige jugoslaven Popovic som förts till Nordnorge av tyskarna som arbetskraft men lyckas fly till Sverige. Den sista sträckan på skidor i ett helt snötäckt landskap. Och i Vilhelmina dör 16 finska krigsbarn, alla under fem år i en epidemi med lunginflammation och sjukdom.

I boken varvas text med foton, tidningsrubriker och urklipp från tidningar. Lars har gått igenom de runt 50 000 förhörsprotokoll som svensk polis upprättade vid gränserna mot Norge och Finland.

– En del av dessa har jag sedan kompletterat med minnesberättelser och tidningsrapporter. Jag har också haft förmånen att få intervjua anförvanter till flyktingarna och då har det kommit fram privat material och fotografier som jag fått använda.

Bild
none
Människor kom gående med sina boskap från Finland över till Sverige. Bild från 1944 vid gränsen.
Foto: Okänd/digitaltmuseum

Andra världskrigets flyktingar i fokus

Boken är den andra, populärvetenskapliga, som han skrivit med avstamp i sin avhandling ”Vid gränsen”.

– Både min avhandling och min förra bok, Flykten till Sverige, hade fokus på de södra länen i Sverige som gränsar mot Norge, som Värmland och Bohuslän. Och då var det 1940-1942 som det handlade om.

– Då präglades Svensk flyktingpolitik av trettiotalets främlingsfientliga syn på vem som skulle få komma till Sverige som flykting och vem som ansågs som ”ej önskvärda”.

Under krigets första år avslår nämligen Sverige ett stort antal asylansökningar främst från judar men också från norska motståndsmän och tyska desertörer. Men 1942 förändras allt och avvisningarna upphör. I stället kommer flyktingpolitiken att handla om hur flyktingar ska omhändertas, samtidigt tar Sverige också intiativ till en rad räddningsaktioner.

– Den forsatta utvecklingen mot minskad restriktivitet ledde också till att politiken under 1944 och 1945 mer handlade om hur mottagningen skulle organiseras och om vilka rättigheter flyktingarna skulle ha när de var i Sverige, förklarar Lars Hansson.

Inte så mycket forskning i ämnet hittills

Bild
none
Berättelserna i Lars Hanssons nya bok har som bakgrund krigsutvecklingen i Nordeuropa 1944-1945 då de sovjetiska arméerna slutligen bröt igenom de tyska och viss mån finska linjerna i Baltikum, Finland och Nordnorge.

– Forskningen om svensk flyktingpolitik under kriget har ofta haft fokus på de centrala myndigheternas bemötande av flyktingar, alltså UD och Socialstyrelsen. Men de allra flesta anlände direkt över gränserna och då var det de lokala landsfiskalerna som till stor del avgjorde vem som fick komma in och vem som skulle skickas tillbaka.

– Jag förstod att här fanns ett tämligen outforskat område, säger han om varför han valt att intressera sig för detta. 

Dog under flykten till Sverige

Under kriget sista år flydde 20.000 norrmän till Sverige och 60.000 finländare evakuerades  över Torneälv. Men alla nådde inte tryggheten i Sverige utan omkom på fjället eller drunknade i älvarna eller Bottenviken.

– Berättelserna i boken handlar om de tusentals flyktingar som lyckades nå Sverige, men de rör indirekt också alla de som inte kom fram. De döda hör lika mycket till historieskrivningen som de som hade turen att klara sig.

none
Lars Hansson skriver om de som kom över gränsen i norra Sverige från Finland och Nordnorge. Flyktingarnas öden framgår av polisförhör, minnesberättelser, tidningsreportage och intervjuer.
Foto: Gunnar Jönsson; Göteborgs universitet

Blir det någon mer bok? Finns det mer att berätta om flyktingarna under krigsåren?

– Ett par idéer har jag. De cirka 1 000 tyska desertörer som flydde från Danmark, Norge och Finland skulle vara intressant att studera. Ett annat ämne som också ligger mig varmt om hjärtat är händelserna i hemstaden Göteborg under de båda världskrigen. Där finns nog mycket stoff att gräva i, säger Lars Hansson, historiker vid Institutionen för historiska studier, Göteborgs universitet.

Text: Cecilia Sjöberg

Kontakt: Lars Hansson, disputerad i Historia och undervisar vid Institutionen för historiska studier.  lars.hansson@gu.se

Läs mer om boken
  • Bokens sex avsnitt är upplagda kronologiskt efter krigets utveckling 1944-1945. Det tre första avsnitten handlar om flyktingströmmarna från Finland medan de följande avsnitten beskrivet flyktingtrafiken från Nordnorge.
  • I bokens avslutande avsnitt möter vi de västallierade militärer, främst bittiska som under 1942- 1945 flydde från Norge, Danmark och Tyskland över till Sverige.
  • Lars Hansson, disputerade 2019 med avhandlingen: Vid gränsen: Mottagningen av flyktingar från Norge 1940-1945. 
  • Lars Hansson disputerade som 74 år. Han blev fil.kand 1970 i samhällsvetenskapliga ämnen och har sedan jobbat inom Göteborgs stad med administrativa uppgifter, arbetsledning och utredningsarbeten inom främst socialtjänst och utbildning. Ett par år innan pensionen tog historieintresset över och han började läsa vid Göteborgs universitet.