Nyanländas upplevelser av möten med frontlinjebyråkrater

Frontlinjebyråkrater spelar en avgörande roll i nyanländas etablering genom beslut och bemötande som påverkar både deras framtidsmöjligheter och tilliten till myndigheter. För nyanlända utgör möten med handläggare ofta den första kontakten med den svenska staten, och erfarenheterna av dessa möten formar hur de förstår, navigerar och bygger förtroende i det nya samhället.

Denna policy brief analyserar hur nyanlända upplever möten med frontlinjebyråkrater inom centrala delar av den svenska välfärdsstaten, såsom Arbetsförmedlingen, socialtjänsten, SFI och hälso- och sjukvården. Med utgångspunkt i omfattande kvalitativa intervjuer belyser studien hur bemötande, handlingsutrymme och kommunikation i dessa möten påverkar nyanländas tillit till myndigheter och deras möjligheter till etablering i det svenska samhället. Resultaten visar att individuellt anpassat stöd och respektfulla möten är avgörande för en effektiv och rättssäker integrationspolitik.

Övergripande slutsatser och rekommendationer

Möten mellan nyanlända och frontlinjebyråkrater är avgörande för både etablering i Sverige och tilliten till välfärdsstaten. Dessa möten handlar inte enbart om beslut och insatser, utan om bemötande, relationer och förståelse. När nyanlända upplever att de blir lyssnade på, respekterade och sedda stärks förtroendet för myndigheter – även när besluten inte alltid motsvarar deras önskemål. Bristande kontinuitet, otydlig kommunikation och låg tillgänglighet riskerar däremot att leda till minskad tillit och frustration.

• Stärk kontinuitet och personlig kontakt: Nyanlända bör så långt som möjligt ha kontakt med samma handläggare över tid för att skapa trygghet, förtroende och effektivare handläggning.
• Skapa organisatoriska förutsättningar för engagemang: Myndigheter behöver ge frontlinjebyråkrater tid och handlingsutrymme att arbeta relationsbyggande och individanpassat.
• Utveckla situationsförståelsen: Handläggare bör ha god kunskap om nyanländas migrationsprocess, livsvillkor och begränsade kännedom om det svenska systemet.
• Tydliggör förväntningar och roller tidigt: Tidiga samtal om ömsesidiga förväntningar, ansvar och arbetsprocesser minskar risken för missförstånd och besvikelse.
• Säkerställ kontinuerlig uppföljning och återkoppling: Regelbunden uppföljning är central för att information och beslut ska förstås och accepteras.
• Kombinera digitala och fysiska möten: Digitala tjänster bör kompletteras med personliga möten för att motverka exkludering och stärka förståelse och tillit.

Om författaren

Andrea Spehar är docent i statsvetenskap vid Statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet.