Utbildningsvägar till musiken

Avhandlingen tar sin utgångspunkt i musikens centrala roll som meningsbärande och identitetsskapande kraft i människors liv, samtidigt som tillgången till musikutbildning i Sverige präglas av social reproduktion. Tidigare forskning har visat att social bakgrund i hög grad påverkar vem som söker sig till, och antas till, högre musikutbildning.

I studien har 41 musikerstudenter, verksamma inom klassisk musik och musikproduktion, genom livshistoriska berättelser skildrat sina utbildningsvägar – vad som varit betydelsefullt, avgörande och meningsskapande för dem. Analysen av dessa berättelser syftar till att på mikronivå förstå hur social reproduktion tar form i praktiken: hur studenterna beskriver sina strategier och drivkrafter, de resurser de haft tillgång till och vad som väckt och vidmakthållit deras vilja att satsa på musik.

Med fokus på dem som tagit sig in i musikutbildningens fält – de som valt och lyckats följa vägar till högre musikutbildning – undersöks framgångsfaktorer och betydelsefulla brytpunkter. Genom insikter om dessa faktorer vill studien bidra med kunskap som kan stärka musikutbildningsfältets förnyelse, bredd och legitimitet.

Avhandlingen utgår teoretiskt från Pierre Bourdieus ramverk för social reproduktion, vilket möjliggör analys av de mekanismer genom vilka sociala strukturer vidmakthålls och omformas i utbildningssystemet. Detta kompletteras med Hartmut Rosas teori om resonans, som erbjuder ett perspektiv på musikens existentiella och relationella dimensioner. Genom denna teoretiska kombination synliggörs hur musikens meningsskapande kvaliteter och dess karriärrelaterade drivkrafter samspelar i formandet av musikutbildningsfältet.