SALGOT – Stroke Arm Longitudinal Study
Kort beskrivning
SALGOT – Stroke Arm Longitudinal study at the University of Gothenburg
Övergripande syfte för SALGOT är att undersöka motorisk funktion och återhämtning i arm och hand samt konsekvenser av detta på aktivitet och delaktighet under första året efter stroke.
Bakgrund
SALGOT-studien startade 2009 med att undersöka personer med nedsatt arm- och handfunktion inom 72 timmar efter insjuknade i förstagångsstroke och följde personerna under första året efter insjuknande i stroke 2009-2011. SALGOT är ett kliniskt forskningsprojekt som involverar personer som vårdats för stroke på strokeenheten Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Sahlgrenska och var boende inom Göteborgsregionen. Denna grupp patienter inklusive de som inte hade nedsatt arm- och handfunktion har ingått i uppföljningsstudier inom SALGOT-extended.
Forskningen bedrivs i forskargruppen för Rehabiliteringsmedicin vid Institutionen för neurovetenskap, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, i nära samarbete med Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Huvudansvarig för SALGOT-studien och SALGOT-extended är professor Katharina Stibrant Sunnerhagen.
Syften
Övergripande syfte för SALGOT är att undersöka motorisk funktion och återhämtning i arm och hand under första året efter stroke samt konsekvenser av detta på aktivitet och delaktighet
Övergripande syfte för SALGOT-extended är att undersöka långtidskonsekvenser av stroke relaterade till arm- och handfunktion samt konsekvenser för aktivitet och delaktighet efter stroke.
Multiprofessionell forskargrupp
I forskargruppen för Rehabiliteringsmedicin arbetar läkare, arbetsterapeuter, fysioterapeuter och socionomer tillsammans med olika forskningsfrågor inom ramen för projektet. Alla bidrar till forskningen med sin specifika kompetens och tillsammans kan vi angripa forskningsfrågorna som ett team.
Aktuella delprojekt
SALGOT är en omfattande studie där de flesta analyser är avslutade medan andra pågår. 125 personer bedömdes under 1 år efter strokeinsjuknande vid 8 olika tillfällen, totalt genomfördes ca 800 bedömningar. I SALGOT användes många olika bedömningsinstrument för att få en så tydlig bild som möjligt kring patientens arm- och handfunktion, hur funktionen påverkade personens vardagsliv och återhämtningen över tid. Bedömningarna omfattade bland annat kliniska tester, objektiva mätinstrument (3D rörelseanalys med ett höghastighetskamerasystem och virtuell datorbaserad testning) samt självskattningsformulär. All data från det första året efter stroke är insamlad.
I nuläget pågår analys av fysisk aktivitetsförmåga i relation till upplevd delaktighet, analys av självskattad arm- och handstyrka samt analys av objektiva rörelseanalysdata.
För ytterligare information vänligen kontakta:
Projektansvariga:
Margit Alt-Murphy, PhD, leg. fysioterapeut
Hanna Persson, PhD, leg. Fysioterapeut
Huvudansvarig:
Katharina Stibrant Sunnerhagen, Professor, överläkare
Alla personer som vårdats för stroke (hjärninfarkt, hjärnblödning och subarachnoidalblödning) för första gången på Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Sahlgrenska (2009-2011) på strokeenheten eller neurokirurgen fick en postenkät (2015). Enkäten syftade till att belysa livssituationen efter stroke ur olika perspektiv, bland annat med fokus på hälsorelaterad livskvalitet, delaktighet och upplevda svårigheter. Just nu pågår dataanalys med fokus utifrån olika delar från enkäten, bland annat möjlighet att transportera sig, förekomst av smärta, depression/ångest och delaktighet.
Data som används i enkätuppföljningen är insamlad.
För ytterligare information vänligen kontakta:
Projektansvarig:
Hanna Persson, PhD, leg. Fysioterapeut
Huvudansvarig:
Katharina Stibrant Sunnerhagen, Professor, överläkare
Efter en stroke är det vanligt att få en begräsning i grundläggande vardagsfunktioner. Det sker en förbättring i funktion men också en anpassning över tid. Delaktighet i vardagen handlar inte bara om mängden utförda aktiviteter, utan framför allt om den subjektiva upplevelsen av dessa aktiviteter. En sammanfattande bild av tidigare forskning visar att stroke har en negativ påverkan på nivån av upplevd delaktighet, samt att detta kan gälla för både kortare och längre tid efter insjuknandet. Två frågeställningar finns:
1) är man delaktig i beslut kring sin vård/rehabilitering?
2) upplever man delaktighet i samhället?
Metoder: Projektet har en blandning av kvantitativa och kvalitativa metoder. Dels undersöks upplevd delaktighet med frågeformulär dels med kvalitativ metodik.
För ytterligare information vänligen kontakta:
Projektansvariga:
Karin Törnbom, socionom, forskarstuderande
Hanna Persson, PhD, leg. fysioterapeut
Huvudansvarig:
Katharina Stibrant Sunnerhagen, professor, överläkare
Då stroke är den vanligaste orsaken till långvarig funktionsnedsättning i den vuxna befolkningen med konsekvenser som ofta leder till minskad delaktighet i samhället och nedsatt arbetsförmåga är det av stor vikt att kunna erbjuda rätt rehabiliteringsinsatser i rätt tid, dels med tanke på att arbetsåtergång innebär att återfå en social identitet, ökad självkänsla och bättre livskvalitet men också på grund av att samhällskostnaderna relaterat till långa sjukskrivningar efter stroke är höga. Arbetsförmåga hos personer som har haft stroke kommer att analyseras såväl kvantitativt som kvalitativt.
Arbetsåtergång efter stroke kommer att undersökas över tid och vi kommer att göra statistiska analyser för att undersöka olika faktorers inverkan på arbetsåtergång över tid. En del i projektet handlar om att utforska hur personer som har haft stroke upplever återgång till arbetet och hur deras arbetsliv fungerar i det långa loppet. Personer som haft stroke och som återgått i arbete kommer att djupintervjuas. Intervjuerna kommer också att användas i syfte att generera frågor som i flera steg skall utvecklas till en skattningsskala för att kunna identifiera personer i behov av stöd i processen att återgå i arbete efter stroke.
Deltagarinformation gällande "Arbetsåtergång efter stroke"
För att bättre kunna analysera möjliga faktorer som kan påverka arbetsåtergång efter stroke har registerdata från Försäkringskassan inhämtats angående sjukskrivning.
Vi kommer också att påföra registerdata från SCB:s register angående sysselsättning, utbildning och inkomst. I samband med påförandet av SCB:s data kommer hela databasen att avidentifieras vilket innebär att specifika uppgifter inte går att härleda till någon specifik individ i databasen.
Kontakt
För ytterligare information eller om du som deltagare har frågor eller önskemål om att utgå ur studiepopulationen, vänligen kontakta:
Projektansvarig
Annie Palstam, PhD, leg. sjukgymnast
E-post: annie.palstam@gu.se
Huvudansvarig
Katharina Stibrant Sunnerhagen, professor, överläkare
E-post: katharina.sunnerhagen@neuro.gu.se
