Överkontrollerad eller utom kontroll? Incitament, utvärderingar och New Public Management

NPM-reformer lägger generellt tyngdvikten av utvärderingar av byråkratin ex post genom verktyg som prestationsindikatorer och finansiell revision. NPM:s fokus på ex post har ansetts ersätta traditionella ex ante-kontrollsystem för byråkratin som procedurmässig kontroller av beslutsfattare i offentlig förvaltning, reglerad personalpolitik och organisatorisk design. Tidigare studier visar emellertid att ex ante-kontroller fortfarande är viktiga inom offentlig sektor efter införandet av NPM. Detta projekt fokuserar av den anledningen på effekten av kontrollmekanismer såväl ex ante som ex post på de tidigare nämnda utfallen.

Projektet har lett till 19 publicerade artiklar, 5 bokkapitel, 15 working papers och 15 konferensuppsatser. Därutöver kommer, på förslag från projektgruppen, en särskild utgåva av tidskriften Governance med titeln “The Effects of New Public Management on the Quality of Public Policies” snart att publiceras.

Utöver dessa uppsatser har forskarlaget satt samman och tillgängliggjort fem omfattande datamängder inklusive en länderjämförande datamängd för över 100 länder (Dahlström et al 2015a; 2015b; Dahlström och Suzuki 2018) och fyra subnationella datamängder om Sverige (Broms 2017a; 2018; Dahlström och Tyrberg 2016), Ryssland (Nistotskaya et al 2015; Nistotskaya och Khakhunova 2016b), Spanien (Drapalova och Lapuente 2017), Frankrike (Bauhr och Charron 2018) och Japan (Suzuki och Avellaneda 2018; Suzuki och Ha 2018; Suzuki och Sakuwa 2016).

Om vi går över till resultaten så har forskningsprojektet har givit upphov till ökad kunskap om styrning. Här lyfter vi fram de tre viktigaste lärdomarna:

1. Trots de högt ställda förväntningarna på NPM är effekterna av NPM-reformer inte alltid gynnsamma (Broms et al. 2018; Dahlström et al. 2018; Drapalova och Lapuente 2017; Nistotskaya och Khakhunova 2016a; Suzuki och Sakuwa 2016; Suzuki och Ha 2018). Våra studier tyder på att införandet av marknader för offentliga tjänster varken förbättrar kvalitet eller medborgarnas tillfredsställelse med tjänsterna (Broms et al. 2018; Dahlström et al. 2018). Vi finner också negativa följer av att förlita sig på intäkter från vissa industrier i fråga om institutionell kvalitet i svenska kommuner (Broms 2018). Negativa effekter av NPM-reformer identifierades också i japanska kommuner (Suzuki och Sakuwa 2016; Suzuki och Ha 2018) och i ryska regioner (Nistotskaya et al 2016). I vissa fall finner vi emellertid positiva effekter som att reformerna får medborgarna frivilligt deltar i utförandet av offentliga tjänster (Suzuki 2017; 2018). Arbetslivserfarenhet från den privata sektorn gör att chefer i offentlig sektor prioriterar kostnadseffektivisering utan att för den skulle göra avsteg från viktiga värden som objektivitet och rättvis behandling (Lapuente et al2018).
2. Ex ante-faktorer är alltjämt viktiga för byråkratins kvalitet. Rekrytering- och befordransregler i offentlig sektor påverkar till exempel hur väl byråkratin fungerar (Dahlström et al 2018; Lapuente och Suzuki 2018a; 2018b; Nistotskaya 2017; Parrado et al 2018). Vi visar också att faktorer som politisk konkurrens (Broms, et al 2018) och könssammansättningen i förvaltning och valda församlingar (Bauhr et al. 2018; Suzuki and Avellaneda 2018) påverkar korruptionsnivåer och statsskulden. Vi finner också att misskötta offentliga upphandlingar ökar risken för korruption (Bauhr och Charron 2018).
3. Vad gäller ex post-kontrollmekanismer har vi gjort en översikt av existerande mått på transparens (Bauhr och Grimes 2017) samt definierat och mätt den typ av transparens som effektiv kan övervaka offentlig upphandling (Bauhr et al 2018). Därutöver visar vi att en revisionskritik försämrar valresultatet för det sittande partiet i kommunala vilket ger visst stöd för påståendet att revisioner är viktiga för ansvarsutkrävandet (Broms 2018).