Hoppa till huvudinnehåll
Bild
Streptococcus agalactiae, by Alissa Eckert
By Alissa Eckert; Medical Illustrator. A three-dimensional (3D), computer-generated image, of a group of Gram-positive, Streptococcus agalactiae (group B Streptococcus) bacteria. The artistic recreation was based upon scanning electron microscopic (..)
Foto: Published with courtesy of CDC/ Antibiotic Resistance Coordination and Strategy Unit
Länkstig

Margrét Johansson Guðjónsdóttir - GBS-vaccin för gravida kvinnor kan finnas inom en snar framtid

Publicerad

Margrét Johansson Guðjónsdóttir disputerade den 10 september på en avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för kliniska vetenskaper, inom ämnet pediatrik

Titel på avhandlingen: Neonatal invasive infections with focus on Group B streptococci

 

Bild
Margret Johansson Gudjonsdottir
Margrét Johansson Guðjónsdóttir, barnläkare och neonatolog på Neonatalverksamheten på Drottning Silvias barnsjukhus
Foto: Privat

Länk direkt till avhandlingen

GBS-vaccin för gravida kvinnor kan finnas inom en snar framtid

Infektioner i samband med förlossningen har varit välkända i århundraden och barnsängsfeber med hög mödradödlighet var en fruktad komplikation, och orsakade nästan var tredje kvinnas dö i blodförgiftning i början av 1800-talet. Mycket berodde på bristande hygien och kunskap om hur man kunde förebygga smitta och infektioner. I dag är kunskapen avsevärt bättre, och mödradödligheten låg, men risker för det nyfödda barnets hälsa kvarstår.

Grupp B-streptokocker (GBS) är en mycket viktig orsak till allvarlig sjukdom hos det nyfödda barnet men bakterien kan också orsaka infektioner hos vuxna människor som i de flesta fallen har en underliggande sjukdom som till exempel cancer eller diabetes (1)

Bakterien är ganska vanligt förekommande i tarmen/underlivet hos människor och överförs lätt, till exempel sexuellt. Infektionerna orsakar bland annat blodförgiftning och hjärnhinneinflammation hos det lilla barnet (2). Cirka 30 procent av alla gravida kvinnor har tillväxt av GBS, och omkring 70 procent av barnen till kvinnor som är bärare av GBS genitalt blir koloniserade i samband med vaginal förlossning (3).

– Min forskning handlar först och främst om infektioner hos nyfödda, men där finns också ett djupare fokus på GBS som orsakar en stor del av de neonatala infektionerna. Jag valde detta forskningsfält eftersom jag tyckte det var viktigt att forska inom det område där jag är själv är kliniskt aktiv, och för att få mer kunskap inför prevention och behandling, säger Margrét Johansson Guðjónsdóttir, barnläkare och neonatolog på Neonatalverksamheten på Drottning Silvias barnsjukhus.

Spridning av infektioner under graviditeten kan orsaka intrauterin fosterdöd eller tidigt insättande allvarliga infektioner hos
Figur 3. Spridning av infektioner under graviditeten kan orsaka intrauterin fosterdöd eller tidigt insättande allvarliga infektioner hos det nyfödda barnet (uppåtstigande infektioner i gula rutor och infektioner via blodet i grön ruta).<br /> Foto: Modifierad bild publicerad med tillstånd av www.freepik.com
Foto: Modifierad bild publicerad med tillstånd av www.freepik.com

Förklaring till figur 3
Gröna rutan: Spridning via blodet genom moderkakan
Gula rutan 1: Bakterier från urinvägarna och vagina sprider sig in i fostervattnet
Gula rutan 2: Bakterier i det infekterade fostervattnet förökar sig i andningsvägarna och infekterar blodet (sepsis) och ibland hjärnhinnorna (meningit)

Egenskaper hos invasiva B-streptokocker-stammar viktiga att utforska

GBS anses vara generellt känsliga för penicillin och cefalosporinpreparat, men under den senaste 10-årsperioden har man sett en ökande resistensutveckling (3). Att öka kunskapen om denna grupp bakterier och även att kunna screena gravida kvinnor för att se vem som löper störts risk att drabbas, ses som allt mer viktigt. 

Nu har hon, tillsammans med forskare vid Kristina Adams Waldorfs lab vid University of Washington i Seattle USA, bland annat kunnat visa att invasiva GBS-stammar har ökad pigmentering jämfört med bakteriella stammar från gravida kvinnor i samhället.

– Att de invasiva stammarna uppvisar mer pigmentering, utgör grunden för ytterligare studier för att avgöra om rutinmässiga laboratorietester säkert kan användas för att identifiera GBS-stammarna som utsätter det ofödda barnet för fara.

– I en av studierna har det också visat sig att fördelningen av den så kallade polysackaridkapseln, som utgör de olika serotyperna hos GBS-bakterien, inte hade ändrats jämfört med tidigare studier vilket är gynnsamt för utvecklingen av GBS-vaccin.

Sena infektioner har ökat hos barn födda före vecka 28

Avhandlingen viktigaste resultat och slutsatser är att sena infektioner (från 3 till 120 dagars ålder) har ökat och att den största ökningen är inom gruppen som föddes extremt tidigt, det vill säga före 28 fullgångna graviditetsveckor. 

I många länder, som till exempel USA och flera Europeiska länder, screenas gravida kvinnor sent under graviditeten för att se om kvinnan är en GBS-bärare. Om hon är bärare får hon då profylaktisk antibiotika under förlossningen, så kallat IAP (Intrapartum antibiotikaprofylax).

– Det innebär att många kvinnor får antibiotika som kanske inte behöver det och detta kan leda till ökad resistensutveckling. I Sverige ges istället profylaktisk antibiotika när det föreligger en riskfaktor som till exempel prematur födsel eller om man tidigare fött ett barn som insjuknat i GBS-infektion. I vår studie såg vi att förekomsten av tidiga infektioner (första levnadsveckan) hade gått ner, men vi såg fler fall av tidiga GBS-infektioner jämfört med andra länder där mödrarna screenas. (Studien omfattade Göteborg och 5 kranskommuner inom Västra Götaland)

Förhoppningsvis kommer ett GBS-vaccin för gravida kvinnor inom en snar framtid, och under tiden bör man tillhandahålla IAP till de kvinnor som har mest nytta av det.

– Men man behöver som sagt också på sikt få bättre diagnostiska verktyg för att kunna screena rätt och avgöra om en kvinna bär på en starkt sjukdomsframkallande GBS-stam eller inte. När man kan det, kan man också identifiera vem som verkligen behöver IAP. Allt för att i slutändan minska antalet kvinnor som får IAP, och på så sätt minska den fortsatta utvecklingen av antibiotikaresistens.

FAKTA:

  1. Referens: Francois Watkins LK, McGee L, Schrag SJ, Beall B, Jain JH, Pondo T, Farley MM, Harrison LH, Zansky SM, Baumbach J, Lynfield R, Snippes Vagnone P, Miller LA, Schaffner W, Thomas AR, Watt JP, Petit S, Langley GE. Epidemiology of Invasive Group B Streptococcal Infections Among Nonpregnant Adults in the United States, 2008-2016. JAMA Intern Med. 2019 Apr 1;179(4):479-488. doi: 10.1001/jamainternmed.2018.7269. PMID: 30776079; PMCID: PMC6450309.
  2. Vad orsakar infektion med grupp B-streptokocker och hur sprids det?
    Grupp B-streptokocker, Streptococcus agalactiae, orsakar i första hand blodförgiftning (sepsis) och hjärnhinneinflammation (meningit) hos det nyfödda barnet. Bakterien är ganska vanligt förekommande i tarmen/underlivet hos människor och den överförs lätt mellan människor, till exempel sexuellt. Omkring 30 procent av kvinnor bär åtminstone periodvis under graviditeten på bakterien genitalt eller i ändtarmen. Källa Folkhälsomyndigheten
  3. INFPREG – Kunskapscentrum för infektioner under graviditeten
    Mer om just - grupp B Streptokocker (GBS)
    https://www.medscinet.se/infpreg/publicInfoMore.aspx?topic=6  /för allmänheten
    finns även information för hälso- och sjukvården
INFORMATION OM DISPUTATIONEN

Huvudhandledare: Anders Elfvin
Biträdande handledare: Birger Trollfors

Opponent: Claus Klingenberg, UiT The Arctic University of Norway, Tromsø, Norge Department of Clinical Medicine

Betygsnämnd: Kate Himmelmann, Vanda Friman och Elisabeth Olhager