Hoppa till huvudinnehåll
Bild
Överlevnadskedja
Foto: Illustration: Linus Lilja
Länkstig

Linus Lilja - Läkarens prognoser vid hjärtstopp kan påverkas av flera faktorer visar ny avhandling

Publicerad

Linus Lilja disputerade den 5 maj 2021 inom ämnet anestesiologi och intensivvård vid institutionen för kliniska vetenskaper, Sahlgrenska akademin.

Titel på avhandlingen: Assessment of neurological prognosis after cardiac arrest - clinical and neurophysiological aspects

Bild
Linus Lilja, ST-läkare inom anestesi och intensivvård på Centralsjukhuset i Karlstad
Foto: Foto: Allan Balkanberg

 Länk direkt till avhandlingen

Läkarens prognoser vid hjärtstopp kan påverkas av flera faktorer visar ny avhandling

I Sverige rapporterades 2019, cirka 6000 fall av hjärtstopp hos vuxna, till det nationella registret. Detta gällde hjärtstopp som inträffat utanför sjukvården. Cirka en femtedel av patienterna överlevde till sjukhuset och fick fortsatt vård på intensivvårdsavdelning (IVA). Överlevnaden har de senaste 8–10 åren varit relativt konstant kring 11 procent enligt hjärt-lungräddningsregistret.

– Oftast hålls patienterna nedsövda och får andningshjälp via respirator. Hjärtstoppet ger ju syrebrist och cellerna i hjärnan börjar ta skada efter bara några minuter. För en del patienter är skadan mycket liten, de återhämtar sig snabbt och vaknar upp när sömnmedicinerna stängs av, för andra patienter är skadan stor. Ungefär hälften av patienterna som vårdas på IVA efter hjärtstopp avlider, två tredjedelar av dem gör det till följd av svår hjärnskada, berättar Linus Lilja, ST-läkare inom anestesi och intensivvård på Centralsjukhuset i Karlstad.

Forskningsresultaten kan påverka den kliniska verksamheten positivt redan idag

Alla som inte vaknat upp tre dygn efter hjärtstoppet undersöks noga och genomgår en prognosbedömning av hjärnans funktionsnivå. Detta är en strukturerad bedömning och en neurologisk prognos där man väger in resultatet från flera undersökningar, och den görs tidigast 72 timmar efter hjärtstoppet. Men det finns också de patienter som kan vakna upp senare och återhämta sig väl.

– Min forskning handlar framförallt om prognosbedömning efter hjärtstopp. Vi studerar de patienter som förblir medvetslösa även när sömnmedicinerna stängs av, och det finns faktiskt en del patienter som kan återhämta sig. De kliniska studierna i min avhandling är baserade på patientmaterial från klinisk verksamhet, och vi undersöker hur tidigare resultat från stora välkontrollerade studier står sig i vardagen, vilket är väldigt värdefullt.

Fig. 2 från avhandlingen. The chain of survival/överlevnadskedjan
Foto: Illustration: Linus Lilja

Nedkylning kan påverka utfallet – men ner till 36°C räcker

Sedan cirka 20 år tillbaka används kylbehandling för att försöka minska den skada som syrebristen ger på hjärnan. 2013 publicerades en stor internationell studie som visade att patienterna som fick kylbehandling med 33°C jämfört med 36°C hade lika stor chans att återhämta sig. Därför har många sjukhus ändrat till 36°C i sin kylbehandling efter hjärtstopp. Sahlgrenska Universitetssjukhuset ändrade sina rutiner från 34°C till 36°C år 2013.

– Resultaten från avhandlingen visar att den förändring av måltemperatur som gjordes 2013 inte har påverkat utfallet för patienterna. Studien är liten, men viktig då det finns en risk att en förändring i rutin medför skillnader man inte räknat med i de tidigare kliniska studierna.

Hur informationen formuleras för läkaren, kan påverka uppfattningen om patientens prognos

I ett delarbete undersöktes hur läkare på IVA tolkar de skrivna EEG*-svar de får från klinisk neurofysiologi. Här kunde dom visa att en större andel av IVA-läkarna identifierade den neurologiska prognosen för patienten om de fick ett kort standardutlåtande om EEG klassen, till exempel om ”högmalignt EEG-mönster föreligger”, jämfört med om de fick en beskrivning av själva EEG mönstret. (*EEG mäter hjärnbarkens aktivitet via elektroder på huvudet)

– Det är svårt att tolka skriven information och vissa ord kan vara laddade med visst värde. IVA-läkaren kan då få uppfattningen att prognosen är dålig, även om den inte säkert är det. Vi menar att tillägg av ett kort standardutlåtande i EEG svaret kan öka prognosvärdet av undersökningen. På Sahlgrenska Universitetssjukhuset, där studien genomfördes, har projektet bidragit till ökat samarbete mellan intensivvården och klinisk neurofysiologi och resulterat i bland annat tydligare rutiner och förändring i strukturen för EEG-utlåtande från patienter efter hjärtstopp. Huvudresultatet från ett annat delarbete tyder på att det behövs specifik utbildning i EEG-mönsterkategorisering.

Nationellt pågår också ett arbete där utformningen av EEG-utlåtande diskuteras, där deltar en av de seniora kliniska neurofysiologerna från samma forskningsgrupp som Linus Lilja.

Jag kände redan under läkarutbildningen att jag ville arbeta inom anestesi och intensivvård och påbörjade redan då min forskning inom ämnet. Forskningen kring hjärtstopp har väldigt många olika fokusområden och samarbetet mellan olika specialiteter är viktigt. De etiska diskussionerna är också alltid närvarande, vilket är utmanande och bra på flera plan.

INFORMATION OM DISPUTATIONEN

Handledare: Christian Rylander
Biträdande handledare: Sophie Lindgren, Peter Lundgren och Petra Redfors 

Opponent: Eldar Søreide, Klinisk institutt 1, Universitetet i Bergen, Bergen, Norge

Betygsnämnd: Lillemor Mattsson Hultén, Lars Hyllienmark och Monika Fagevik-Olsén